Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM 313
avvaktande. Han kan inskränka sig till tankar, kanske diskutera saken
med sin hustru och sina närmaste vänner, hur det skulle vara att hehöva
avlägga en lojalitétsförklaring till en svensk quislingregering. Men den
politiska journalisten har till yrke just att uttala sig från dag till dag.
Det betyder att han dagligen måste kompromettera sig.
Det är med tanke på detta aldrig uttalade psykologiska och sociologiska
sammanhang som vi, när vi nu tänker tillbaka på sommarens svenska
journalistik, fylls av ingenting mindre än nationell stolthet. Den
intellektuella medelklassen har en strategisk ställning inom samhället i
stormtider. Ifall vi vågar tro, att denna klass har en fasthet i åskådning och
karaktär jämförlig med det mod utan övermod som majoriteten av våra
politiska journalister då visade, är den svenska beredskapen god.
Med hänsyn till denna skrifts alldeles särskilda ärende må det kanske
till slut vara tillåtet att som sladd på denna anspråkslösa
lekmannakom-mentar över pressen hänga efter ett önskemål, som visserligen är smått i
det stora sammanhang vi nyss berört men ändock inte alldeles oviktigt.
Vi skulle rentut sagt önska mer av uppskattning, mer av förståelse, mer
av kunskaper om Amerika i vår svenska press. Vi förbiser då ingalunda,
att den svenska pressen har ett antal medarbetare, som i det hänseendet
fyller de högsta krav. Vi tänker på allmänbildningen hos alla journalister
inom de särskilda facken.
Amerika ligger långt bort och utom de flestas rimliga resplaner. Det
är ett i många hänseenden besynnerligt land, som dessutom är
fullkomligt ointresserat i sin kulturpropaganda utåt. Och allas vår skolbildning
har varit tyskorienterad. I vad vi lärde om anglosaxiskt liv och kultur
dominerade det engelska stoffet på ett orimligt sätt och gör så än.
En ung man eller kvinna, som blir journalist, kan ju ej veta mer om
Amerika än övrig ungdom. En typisk läroverkskurs ger kunskap i
engelska, medan det amerikanska språkets avvikelser på sin höjd kan
läras på bio. Den engelska public schoolmiljön blir till leda känd genom
de s. k. realkunskaper, som förmedlas i samband med
språkundervisningen; de amerikanska high-schools och colleges förblir okända. Man
får lära sig engelskt folkvett, engelska seder, engelsk
överklassorganisation: med köket i the basement, tjänarnas rum i the attics, med
värdigheten av the butler o. s. v. Även som engelsk kulturkunskap är vår
skolundervisning snedstyrd. England är också arbetarrörelsens,
bostadspolitikens, kooperationens, folkbildningsorganisationernas land. Man begriper
varför det kan ta så bra på många, detta nya tal om den engelska
demokratin som bara en plutokrati. Men framför allt får man aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
