Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
skara kusiner och en ännu större skara kusiners barn i Amerika. I sin
torftighet är denna historia bara typisk för många hundratusentals andra
unga svenska emigranters ända fram till första världskriget.
Mestadels utan kapital men med ett par starka armar och en oförskräckt
håg, en vana från barnsben vid ordning och en lika lång träning för
tungt arbete, ett oknäckt personligt oberoendekrav och en känsla för
rätt och frihet for de till ”the land of the free and the home of the brave”,
som det heter i The Starspangled Banner.
I Amerika hade de inga sötebrödsdagar. Det blev för de flesta ett hårt
liv. Många fick slita mycket ont. Några gick under, fler än här hemma.
Men de flesta tog sig fram, slog sig igenom. Och de kom att trivas där ute.
De fann att Amerika var ett samhälle, som visserligen inte var
särskilt blöthjärtat mot nykomlingarna men som dock inte lade
oöverstigliga hinder i vägen för de strävsamma. Den idén var där ute förhärskande,
att var och en skulle ha sin rättvisa chans oavsett var han kom ifrån.
De fann ett samhälle stolt över att vara demokratiskt redan på den tid
vi inte var det och ett där individens frihet var någonting heligt. De fann
religiösa samfund som svarade till deras vanor och behov. Och de
började raskt finna sig till rätta och känna sig hemma. De gifte sig —
mestadels inom den nordiska nationalitetsgruppen — födde barn och byggde
hus och kyrkor, grundade tidningar och nykterhetsloger. De växte in i
och kom i sj älva verket snart att bilda en del av den amerikanska nationens
stomme: the backbone of America. Även om bara svenskutvandrarna
själva medräknas var de på 1930-talet i Förenta staterna ägare till en
åkerareal, stor som två tredjedelar av Sveriges.
Under våra många och långa resor har vi mött dem i alla unionens
stater. Vi har sett dem i alla sociala villkor från de lägsta till de högsta.
Vi kan vittna hur de åt Sverige och Norden vunnit ett anseende i hela
Amerika som inte hör till det förgängliga: för trofasthet och
ärlighet, för duglighet och strävsamhet. Så länge de ännu befann sig i de
lägre grovarbetande samhällsskikten gav de oss visserligen inte stort
anseende för spelande intelligens och skapande fantasi. Den amerikanska
stereotypen för svensk var länge en bild av något stort och starkt, blont
och hederligt, tungt och en smula enfaldigt men envist, kanske litet
illmarigt och bondslugt men inte direkt elakt utan bara småländskt.
Särskilt när vi var i Amerika första gången för elva år sedan mötte
vi någon gång hemmasvenska snobbar, som var påtagligt generade för
att den amerikanska överklassen i så hög grad lät sina associationer
från Sverige och svenskt löpa till de utmärkt kompetenta och
bottenärliga svenska hembiträdena, som länge suveränt behärskade marknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
