Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
317
och tillförsäkrade sig nästan fantastiska löner. När vi varit hemma i
Sverige har vi också mött samma förargade snobbism. För vår del hade
vi i stället från början den inställningen att en fattig folksplittra av den
svenska nationen, som kunde på ett ädelt och rättskaffens sätt skapa
aktning kring sig och sitt pliktarbete även i denna tjänande ställning,
var värd stolthet och tacksamhet från vår sida men alls inga generade
miner.
Det är vår uppfattning — som vi emellertid inte kan stödja med någon
statistik, för någon sådan finns inte — att svenskarna i Amerika sedan
mer än en generation befinner sig i kraftigt socialt stigande. Vi tror oss
också ha märkt att svenskarna där ute har hållit sig uppe ekonomiskt
och socialt långt bättre än genomsnittligt under trettiotalets stora
depression. Arbetslösheten har inte drabbat dem så hårt helt enkelt därför,
att de genomsnittligt sett är så dugliga och lojala att arbetsgivarna gärna
vill behålla dem.
De börjar nu — ofta till och med i första generationen — att göra
verkliga insatser i den högre kulturen i Amerika på alla områden. Namn
som Thurstone i den allmänna psykologin, Stenquist och Seashore i
experimentalpsykologin, John Anderson och Willard Olson i
barnpsykologin, George Lundberg i sociologin, Sellin i kriminologin, Carlson i
fysiologin har en klang som bär över hela den lärda världen. Och de
är bara valda hastigt på områden, där vi händelsevis råkar känna vad
som är god standard i Amerika och vad som är därutöver. Exemplen
betonar för resten det egendomliga förhållandet att den svenska
folkstammen i Amerika har lysande representanter även för vissa av de
nya socialvetenskaper som ännu inte slagit verklig rot härhemma. Felet
är tydligen inte någon brist på naturanlag i nationen utan måste vara
kulturella tröghetsfaktorer i Sverige.
Höga administrationschefer som Mary Anderson i spetsen för den
stora kvinnoarbetsbyrån i Washington, Katharine Lenrooth för
barna-vårdsbyrån därsammastädes och Johanna Lindlof i New Yorks
skolstyrelse — för att återigen bara välj a ett par namn ur högen — betecknar
ävenledes mycket märkliga kulturinsatser i det amerikanska samhället
och illustrerar dessutom, att t. o. m. våra kvinnliga fränder där ute
tydligen duger för vad Amerika ställer av krav och bjuder av
möjligheter. De leder med glans administrationer mycket större än en svensk
generaldirektörs.
Poeter och författare, som vi däremot har så gott om härhemma och
som rentav fått beteckna en karriärlinje öppen även för de
ursprungligen underprivilegierade — våra s. k. proletärskalder — finns det inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>