Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
även utanför sina egna trängsta intressen tiil tjänst för vad amerikanerna
känner vara sina ideal.
Vid sidan av vår strävan att befästa vårt eget demokratiska
svenskmedvetande finns det i dag näppeligen en kulturfråga i Sverige som
höjer sig i vikt över den här diskuterade. Mellan de båda intressena
råder därtill ett nära samband, som är ömsesidigt. Få impulser kan vara
mer ägnade att stärka vår demokratiska folkmoral än kulturkontakten
med den säkra mäktiga demokratin på andra sidan oceanen, där vi
dessutom har så stor släkt. Sveriges profil i Amerika kan å andra sidan
inte tecknas ur våra synpunkter mer fördelaktigt än i den anda som är
vår demokratiska försvars- och kulturberedskaps.
Hur maktpåliggande våra dagsopportuna anpassningar än ter sig här
i vårt lilla utsatta och isolerade land, våra ransoneringar och våra
handelsavtal, så måste vårt lands kulturella relationer till världens största
demokrati vara en förgrundsfråga. Vi utgår således från att vi även i
framtiden kommer att ha en profil, som tål att visas i den stora demokratin
i Nya Världen och vidare från att amerikansk uppfattning om oss förblir
något som vi har viktiga nationella skäl att bry oss om.
Det betyder något för oss — och även för Amerika — om vi där
betraktas som en kämpande systerdemokrati eller om vi suddas bort i
medlidsam glömska i den enda del av Västerlandet, där ännu den enskilda
människan får leva fri från personlig bombskräck och ej behöver få sitt
förstånd bedövat i panik eller skyddande inpassning. Anknytningen till
framtiden ligger i Amerika om vi alls vågar och vill tro att demokrati har
någon framtid.
Vårt praeterea censeo blir därför: både på kort och på lång sikt är
vårt good-will i Amerika ett nationellt kapital, som det i dessa år är
helt oförsvarligt att förskingra. Ingenting bör få stå hindrande i vägen
för målmedvetna ansträngningar att förebygga den olyckliga process
som redan inletts.
Våra kulturförbindelser till Amerika har vi lättsinnigt missvårdat genom
generationer. Den som varit i tillfälle att på nära håll iaktta de senaste
årens facit, kan inte komma till annan uppfattning än att även nu dessa
förbindelser från vår sida skulle kunna skötas med ett mycket högre
mått av målmedvetenhet, insikt, kompetens och intresse.
Särskilt året 1939—40 framstod det i Amerika skärande klart hur det
som är själva ”problemet Sverige” flera gånger under händelsernas
tryck grundligt förändrades. Tysklands infall i Polen och världskrigets
utbrott, det finsk-ryska kriget, den finsk-ryska freden, den tyska invasionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
