Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
325
i Norge och Danmark, avstängningen mot väster o. s. v. har alla ställt
alldeles nya krav på hur vi och vårt skulle representeras, förklaras och
försvaras. När en dylik omställning faktiskt inte skedde, när
Sverige-representationen i Amerika inte ens märkbart omriktades från
freds-bakgrund till krigsbakgrund, när överhuvudtaget fullständig oklarhet om
både mål och medel oavbrutet demonstrerades, låg naturligtvis orsaken
härtill däri, att hela saken från Sveriges sida då liksom under många
generationer tidigare försummats. Nu är det emellertid farligare. Nu är
det ödesdigert.
Vi bör ha fullkomligt klart för oss att hur goda samveten vi än till
äventyrs själva har, är efter vad som hänt våra grannländer i Norden
både vårt läge och vår politik svåra saker att förklara och försvara i
Amerika. Det sätter våra kunskaper om amerikanska förhållanden och
inställningar och dessutom vår skicklighet i själva framläggandet av
våra egna uppfattningar på det hårdast tänkbara prov.
Vi bör också veta, att själva detta, att framstående norska
kulturpersonligheter i stor utsträckning just nu vistas, reser, skriver och talar
i Amerika som flyktingar undan den tyska ockupationen och
quisling-styret sannerligen inte gör svensk kulturpropaganda enklare i Amerika.
Somliga av dem är bittra mot Sverige och vi kan nog förstå hur de
kan vara det. De har den säregna prestige och det villiga öra som
flyktingar undan våld och förtryck alltid kommer att ha i det frihetsälskande
och varmhjärtade Amerika.
Även de norrmän som inte är bittra mot Sverige, ja, t. o. m. de som
är motsatsen, har likväl genom själva sin därvaro verkan av en antisvensk
propaganda — genom det budskap de bär om Norges lidanden och
olyckor, sammanställt som det måste bli med kunskapen om hur relativt skonat
och kräset vi lever strax på den andra sidan Kölen. Detta förhållande är
blott ett av uttrycken för det elände vari den nordiska tanken bragts genom
vad som i vårt officiösa tal brukar kallas ”händelserna den 9 april”.
Vi bör förstå allt detta och vidare förstå, att ont blott skulle göras
värre genom en svensk antipropaganda. Situationen är i själva verket
ytterligt ömtålig, och vår enda säkra väg är att söka få fram i synfältet
allt gott som kan sägas — inte om Sverige ensamt, för det är en farlig
bumerang just nu — utan om Norden. Till denna fråga skall vi
återkomma i kapitlets slut. Det finns nämligen även allmännare skäl än
denna intensiva men tillfälliga pinsamhet som leder till samma slutsats.
Vi bör slutligen ställa klart för oss att det inom Amerikas egen opinion
finns starka krafter, som just i denna tid inte alls känner större intresse
att framställa oss som vi helst vill bli sedda utan i en helt annan dager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
