Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
333
ha avtagande betydelse, gäller det att bygga på det som är växande och
framtidslivsdugligt och som samtidigt är i linje med Amerikas egna
målsträvanden. Vi får inte göra oss själva till en museal avkrok i Gamla
Världen när Amerika inte bättre begär än att få tro på oss som ett
brofäste för den demokrati som kan trotsa allt.
Vad som krävs är helt enkelt en folkrörelsernas egen
utlandsrepresen-tation. Det som byggt upp demokratin härhemma är också det som
Amerika mest skulle värdera att få direkt kontakt med.
Man kan gå så långt som till att säga att amerikanerna skulle vara
intresserade av att möta just människorna bakom detta verk. Vad skulle
det t. ex. icke betyda i Amerika att få ut en pampig svensk
fackföreningsmän. Han kunde inte bara vinna sympatier för vårt land i vida kretsar
som ännu är nästan orörda av dem, utan han kunde också genom att
bara vara utplåna mycken vantro, som dröjt sig kvar i vissa amerikanska
kretsar, att fackföreningar måste vara utpressarorgan i händerna på
korrumperade agitatorer.
Samma exempel kan användas för att illustrera inte endast vad en
långsiktig, utan även en kortsiktig propaganda skulle betjänas av. Vad
skulle det inte ha betytt under finlandskriget — och vad skulle det inte
betyda just nu — om vi i Amerika hade en målmedveten grupp av
människor, var för sig representerande vår fackföreningsrörelse, vår
kooperation, vår kvinnorörelse, vår bildningsrörelse, vår
nykterhetsrörelse, våra kyrkliga förbund. De skulle sannerligen inte ha blott
avlägsna kulturuppgifter utan även näraliggande informationsuppgifter.
Tag fackföreningsmannen igen. Under finlandskriget bestämdes
amerikanernas ljumhet till en viss grad av att den mäktigaste
fackförenings-organisationen, C. I. O., tog parti för Ryssland mot Finland. Det blev
aldrig riktigt klargjort i Amerika, att fackföreningsrörelsen och
kooperationen i Finland stod enade bakom landets försvar mot det ryska
angreppet. Återigen är det sant att detta inte bara skadade Finland i
Amerika, utan även förvirrade begreppen om Sverige. Och återigen är
det sant att den riktige mannen skulle ha kunnat uträtta mycket för att
rättvrida uppfattningarna.
Vi har helt enkelt inte råd att låta mer än halva Sverige förbli
orepresenterat i Amerika och vår publika profil där förbli präglad av den
slentrian, som mer troget återger Sverige före förra världskriget än Sverige
av i dag. Folkrörelsernas utlandsrepresentation bör vara utvald och
bekostad av organisationerna själva och därför fri gentemot det officiella
med allt vad det särskilt nu betyder av hämningar, hänsyn och död
tradition hemifrån och misstro från den amerikanska publikens sida. När vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
