Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Sverige — och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE — OCH NORDEN
353
skall kanske visa sig förmå ej blott att igen ge levande kraft i vårt folk
åt rättssynpunkterna. Den skall kanske också ge juristerna själva en stöt
till den svenska juridiska forskningens förnyelse. Ingen samhällsforskning
kan nämligen annat än tvina, om den inte har denna livgivande förbindelse
med det som dock inom samhällsvetenskapen är vårt arbetes både föremål
och syftemål: det svenska folket självt.
Men skyldigheten att slå värn om den svenska rättsordningen och att
göra dess grundprinciper till levande symboler i vårt nationella liv kan
inte vältras bara på juristerna. Var och en som vet vad det gäller har
här sin klara medborgarplikt. Särskilt ligger ansvaret på oss alla som
talar och skriver offentligt. I första försvarsledet står journalisterna.
Jämsides med — eller kanske närmast efter -— författarna har de troligen
också bättre än någon annan yrkesgrupp inom den intellektuella klassen
bestått provet.
Nöd bryter lag. Vi kan vara beredda att tänka oss ytterligare fall, då
vi t. o. m. måste medge, att nöd bryter grundlag. Det kan vara regeringens
plikt i denna nödtid att företa sig en hel del, som strider emot rättsstatens
principer. Ingen av oss vill det minsta försvaga myndigheternas
möjligheter att spåra upp utländska spioner och konspiratörer eller inhemska
förrädare, även om det skall betyda att brev- och telefonhemligheterna
och mycket annat än viktigare i våra medborgarfriheter tillfälligt måste
ges upp. Alla är vi beredda att ge regeringen och kriskommissionerna
extraordinära förfoganderätter som inte kan infogas i vårt rättssystem.
Vi är villiga att ge vida fullmakter som annars direkt strider mot vår
demokratiska regeringsordning.
Men våldet skall icke vara större än nöden kräver. Våldet på
rättsordningen skall också göras med djupaste pietet för denna viktiga del
av vårt kulturarv. Alla försiktighetsmått måste vidtas för att markera
ingreppens tillfällighetskaraktär och för att befästa den grund vi icke
varaktigt vill mista. Och den grunden måste befästas icke minst i
medborgarnas sinnen. Vi går i det hänseendet så långt att vi rentav vill hävda,
att t. o. m. viktigare än att i ett särskilt fall ett onödigt eller oskickligt
ingripande i rättsordningen förhindras är det, att folkets uppmärksamhet
och även misstänksamhet fästes på saken.
Här framträder nödvändigheten av en arbetsfördelning inom den
svenska demokratin även och icke minst i denna undantagstid. Det vore
nämligen orimligt och även omänskligt att begära att regeringen och dess
organ samtidigt med att den regerar skulle kunna fylla denna uppgift.
Naturligtvis måste den tvärtom bli helt upptagen att i stället försvara
23. — Myrdal, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
