Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Sverige — och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
SVERIGE — OCH NORDEN
Denna den svenska exportens stormlöpning vid fredsslutet skulle
noggrant förberedas och förberedas just nu. Den expertis som behövs finns
till hands. Den är i själva verket till stor del arbetslös på grund av
avspärrningen. Men arbetet behöver planläggas och sättas i gång. Vårt
handelsdepartement har emellertid aldrig blivit vad det skulle bli. I
utrikesdepartementet är man till nöds kompetent att svara för de löpande
handelsfördragen. Någon vision till övers finns inte där. Industrins egna
exportorganisationer måste därför ställa sig som huvudmän i arbetet.
Skulle också dessa ha stelnat i daglig slentrian, så måste det i Sverige
finnas enskilda industri- och affärsmän med anlag för det geniala och
framåtblickande, som kan ta sig rätten och ta på sig plikten att rycka
upp sina organisationer till aktivitet. Det är viktigt att arbetet inte
uppläggs för snålt. Vi vet ingen investering mer lönande just i detta år än
i förberedelserna till en kraftig svensk exportexpansion efter kriget.
Eller tag det svenska jordbrukets framtidsproblem. Nästan oavsett vad
som händer i storpolitikens värld under de närmaste par åren, så är
de mest fundamentala förhållandena: jordens fördelning och jordbrukets
institutionella ordning, befolkningsutvecklingen, behovsutvecklingen,
produktionsutvecklingen o. s. v., väl tillgängliga för undersökningar och
rationella prognoser. Det är just nu som vår jordbrukspolitik efter kriget
skulle förberedas. Gjordes det, stode vi starkare att på det avsnittet möta
idénöden efter kriget.
Jordbruksproblemet kan tjäna som exempel också på hur den här
föreslagna linjen även skulle vara av omedelbar betydelse för vår
nationella moral nu under krigstiden.
Det förhöll sig ju så, att arbetarna under förra depressionen inte bara
fick hjälp från statsmakterna till arbetslöshetens bekämpande och till
mildrande av arbetslöshetens verkningar. De gavs därutöver en teori och
en ideologi, som gav mening åt vad som gjordes från statens sida och
åt arbetarnas egna kollektiva strävanden. Arbetarna såg rentav själva
jordbrukspolitiken som en integrerande del av detta allmänna
expansions-program, som syftade till att höja inkomster, efterfrågan, konsumtion
och produktion över hela linjen.
Bönderna såg tyvärr i högre grad bara en ”kohandel” i
jordbrukspolitiken. De var med på offentliga arbeten och socialpolitik till stor
del därför, att de däri såg det pris de var tvungna att betala för sina
egna förmåner. Det priset var de desto mer villiga att betala, eftersom
en så relativt ringa del av den statliga beskattningen drabbar
jordbrukar-klassen. De gjorde aldrig riktigt till sin den expansionistiska ideologin.
De såg ingen stor ”mening” i det som gjordes, ingen plan och ingen väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
