Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Sverige — och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
SVERIGE — OCH NORDEN
nisation, inomstatlig och mellanstatlig. Den återuppbyggande lösningen
måste knäsättas i själva det revolutionära läge som råder vid fredsslutet,
innan nya bindningar hinner uppstå. Avrustningsproblemet måste då även
angripas med större allvar och mod än förra gången. Det måste sättas
makt bakom den internationella rätten, samtidigt som potentiella
freds-brytare avväpnas. Suveränitetsproblemet måste lösas mera radikalt.
Folkliga och konstitutionella garantier måste skapas inom de internationella
representantförsamlingarna.
Allt detta låter fruktansvärt utopiskt i dagens Sverige. Vi vet det. Men
vi vill erinra om att dessa ting diskuteras som realpolitiska problem i de
krigförande länderna och naturligtvis framför allt i Amerika. Utopierna
lever där. Här hemma bör vi sätta oss in i att en gång andra stora
händelser kan bli möjliga än de världskatastrof ala, som dominerat de
sista tio, tolv åren.
I den stora uppgörelsen, och i det långa arbete som sedan följer,
behövs svenska experter, administratörer och internationella politiker. Vi
har där en insats att göra som icke får saknas. Vi har ett nationellt
intresse att tillvarata som sammanfaller med den internationella
ordningens. Hela vårt folk måste då ta sin internationella uppgift med mer
allvar än förra gången. Vi kommer också — efter en mycket kortvarig
övergångstid — att ha en nationell prestige att sätta bakom de svenska
insatserna, som skall säkra oss respekt. Vi representerar en social
demokrati som lyckats. När krigets värden devalverats och fredens värden
på nytt blivit guldkantade, blir det våra svenska samhällsresultat som
åter är fullviktiga. Förmår vi dessutom in i det sista bevara vår egen
fred, kommer vi vidare att i ett hänseende vara ett gott stycke framför
andra folk i utvecklingen, i det att vi inte skall känna något av det
krigs-hat, som måste vara en olycklig följdverkan i de krigförande nationerna.
Vi svenskar får därför inte släppa världsintressena i denna tid och
allra minst i denna tid. Det måste åtminstone finnas enskilda och grupper
som ägnar sig åt övernationella problem. Annars sjunker hela vår kultur
och våra framtida verkningsmöjligheter minskas.
Det har funnits en tid, när författarna till denna bok närmast känt sig
ironiska vid tanken på de fromma missionsvänner som ivrat för
afrika-barnen och samlat sina styvrar åt hednamissionen. Vi råkar nu
visserligen veta ännu bättre än förr att det kanske inte är religion framom
mycket annat som afrikabamen behöver — detta sagt utan att vilja
nedvärdera den allmänna kulturgärning våra tusen svenska missionärer gjort
där och i andra underprivilegierade folk hos vilka de verkat. Men till
sinnesinriktningen är vi nu beredda att ställa oss just på
missions
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
