Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Sverige — och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE — OCH NORDEN
371
Detta krig har börjat och fortsatt utan spår till den militära
folkentusiasm som dock fanns i alla länder förra gången. Vid nästa försök
skall vi ha folken bättre bakom fredspolitiken.
Det fanns vid förra försöket inte mer än en handfull vetenskapsmän
som såg klart i fråga om den internationella ordningens mål och medel.
När den unge John Maynard Keynes lämnade den tusenhövdade skaran
av politiker och experter i Paris och skrev sin bok The Economic
Con-sequences of the Peace — som naturligtvis som prestation överskuggar
hans eljest mycket märkliga insatser både inom probabilitetsanalysen och
penningteorin — så låg storheten i hans handling däri, att han var så
relativt ensam att se förnuftigt på fredsproblemet. Han förmådde hålla
huvudet kallt i en överhettad omgivning. Denna gång finns det i hela
världen tusentals vetenskapsmän som i åratal ägnat sig åt problem som
har mer eller mindre direkt med den stora uppgörelsen att skaffa. Vad
mer är, deras inställning har i mycket hög grad i många länder blivit
allmänhetens redan innan kriget bröt ut och det förra försöket således
definitivt gjort bankrutt. Vi känner farorna av en hatpsykos efter kriget
även denna gång. Dess förutsättningar är som i första kapitlet erinrades
i själva verket starkare. Men vi känner också att förnuftet har en oerhört
mycket starkare bemanning denna gång.
Denna gång kommer folken och regeringarna att vara beredda till
radikalare förändringar både av inre sociala och ekonomiska förhållanden
och framför allt av de internationella relationerna. Redan före krigets
utbrott försiggick — och till på köpet inom det engelska
utrikesdepartementet — utredningar om hela kolonialsystemets avskaffande. Det kravet
kommer nu att resas på fullt allvar. Afrikas jord och dess svarta
befolkningar skall inte få vara uppdelat som ett lapptäcke mellan stora och
små europeiska intressentstater. Ett verkligt internationellt mandatsystem,
administrerat i de styrda folkens eget intresse, måste upprättas och dess
mål skall vara att avskaffa sig självt i samma mån folken lär sig styra
sig själva.
Mellan nationerna måste de ekonomiska frågorna lösas så att världens
väldiga produktiva krafter frigöres. En sådan lösning kan icke sökas efter
den autarkiska linje, som under förkrigstiden vissa länder följde såsom
evangelium och andra såsom en dyster nödvändighets lag. Dessa
strävanden till hemländernas självförsörjning och — om möjligt — utländernas
utplundring kunde blott leda till anarki och den fredliga ordningens
sammanbrott.
Vi skall emellertid inte hysa den illusionen, att lösningen är den enkla
att den fullkomliga frihandeln proklameras. Det kommer att krävas
orga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
