Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Understöd åt fastlandet - Englands penningväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
nationalekonomiska hinder för betalningar på fastlandet; ty det är
påtagligt att dylika hinder, om de hade funnits, lika fullt skulle ha
ställt sig i vägen för Rothschilds uppköp af valutor på fastlandet, d. v. s.
anskaffande af kontinentala tillgodohafvanden för engelsk räkning.
Hvad omläggningen innebar, var alltså att organisera understöden i
hufvudsak efter schemat för internationella betalningar i allmänhet.
Emellertid nämndes nyss, att Rothschild på det tidigare stadiet
sändt guld till Wellington för engelska regeringens räkning och att de
senare betalningarna på fastlandet delvis fullgjordes genom
silfver-sändningar. Man får alltså trots hvad som förut sagts det intrycket,
att ädel metall åtminstone tidtals varit nödvändig för att understödja
fastlandet. Detta behöfver tydligen förklaras, och förklaringen ligger
hufvudsakligen i det engelska penningväsendets skick under
Napole-onskrigen.
Såsom nämnts redan i första kapitlet, hade England alltsedan 1797
haft oinlösligt pappersmynt, hvilket emellertid före senare delen af
år 1808 ej sjunkit nämnvärdt i förhållande till guld; guldpriset hade
därför endast obetydligt stigit öfver utmyntningspriset eller pari (77s.
10 Va d. pr uns myntguld), och äfven de utländska växelkurserna hade
hållit sig nära pari. Från och med 1809 ändrades emellertid bådadera
betydligt, så att guldpriset i medeltal för detta år stod mer än 14 %
öfver pari och växelkurserna på Hamburg och Amsterdam parallellt
härmed — enligt engelsk, s. k. indirekt notering — »sjönko», d. v. s.
den summa utländsk valuta, som kunde fås för ett pund sterling,
minskades. Detta gaf anledning till en stor strid som erbjuder en
mängd beröringspunkter med diskussionen under det nu pågående
kriget - om sammanhanget mellan guldvärdets och växelkursens
förskjutningar å ena sidan samt nedgången i det engelska
pappers-myntets värde å den andra äfvensom om den verkliga orsaken
till den senare. De första viktiga inläggen gjordes af Ricardo på
sensommaren och hösten 1809 med tre insända artiklar i tidningen Morning
Chronicle, hvarefter han fullföljde sin tankegång i december
samma år genom en ryktbar skrift, som genom själfva sin titel uttryckte
hans ståndpunkt, att det höga priset på ädel metall utgjorde ett bevis
för banksedlarnas värdeminskning (The High Price of Bullion a Proof
of the Dcpreciation of Bank Notes). Ricardo, som vid denna tid var
känd endast såsom en framgångsrik och högt ansedd börsmäklare,
fastslog därmed den s. k. kvantitetsteorien för penningvärdet och lade
grunden till sitt ännu ofördunklade rykte som nationalekonomiens
Englands
penningväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
