Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Englands penningväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND
251
skarpsinnigaste teoretiker. För att pröfva frågan tillsatte underhuset
i februari 1810 ett utskott, den s. k. Bullion Committee, hvars helt och
hållet i Ricardos anda skrifna betänkande afgafs i juni men först
följande vår kom under behandling i parlamentet. Debatten pågick
med stor ifver äfven utanför parlamentet, samtidigt med en ganska
oafbrutet fortsatt stegring i guldpriset, som i början af 1814 var mer
än 38 % öfver pari, och ett något svagare »fall» i växelkurserna. Under
dessa långa debatter var också frågan om guldexportens orsaker
äfvensom dess sammanhang med betalningarna på fastlandet uppe vid olika
tillfällen, och det kan sägas, att sammanhanget härunder i allt
väsentligt klargjordes, i synnerhet genom Ricardos första skrift med ett
senare tillägg därtill, äfvensom genom de först i vår tid utgifna bref
han skref i frågan till sin gode vän och motståndare Malthus.1
Som utgångspunkt tog Ricardo därvid det fall, att ett land på grund
af missväxt måste företaga en ovanligt stor spannmålsimport, men han
framhöll därjämte att subsidiebetalning till en främmande makt utgjorde
ett ännu mer utprägladt exempel på samma sak. Om nu det
ifrågavarande landet, d. v. s. England, hade metallisk myntfot och intet
»öfverflöd i cirkulationen», d. v. s. icke större penningmängd i
förhållande till varumängden än andra länder, så fanns enligt hans mening
ingen anledning till export af ädel metall, utan spannmålen liksom
subsidierna blefvo då betalade genom varuexport på vanligt sätt, såsom
nyss utvecklats här ofvan. Om det åter rådde »öfverflöd i cirkulationen»,
d. v. s. en större penningmängd i det subsidiebetalande landet än i
det land dit subsidierna betalades, så betydde detta, att penningvärdet
var lägre (eller varuprisnivån högre) på det förra stället än på det
senare, och följaktligen flöto de ädla metallerna då dit, där deras värde
var högst, d. v. s. en guldexport inträdde. Eller, som han också uttryckte
saken: om man exporterade penningar eller guld i stället för varor,
berodde det på, att transaktionen gjordes upp billigast på detta sätt; guld
eller penningar var då hvad som stod relativt lägst i värde i det
beta
1 Report of the Bullion Committee jämte vittnesförhör tryckt Hansard XVII
sp. CCII ff., bilagorna däremot blott i den officiella separatuppl. (ofvan s. 247 not).
— Ricardo: Works (cd. Mc Culloch, 1852) 267 f., 269 f., 292 ff.; Three Letters on
the Price of Gold (A Reprint of Economic Tracts, ed. Hollander, 1903); Letters to
Thomas Robert Malthus 1810—1823 (ed. Bonar, 1887), 1, 15 f., 19, 20 ff. — [-[Malthus,]-] {+[Mal-
thus,]+} Edinburgh Review februari 1811, 342 ff., 361 f. — Se vidare Tooke a. a. 1
157 ff., 207 ff., 352 f., 375 ff. och A History of Prices from 1839 to 1847 inclusive
(1848) 100 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
