- Project Runeberg -  Kosmos / Band 1. 1921 /
124

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omkring relativitetsteorien. Av prof. C. W. Oseen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bringas i sådant läge, att den ena täcker den andra, utan att
skjuta över den) äro lika stora. Vad vill Euklides säga
härmed? Att två figurer i sådant läge, att den ena täcker den
andra utan att på något ställe skjuta ut över den, äro lika
stora, det måste väl anses så självklart, att det icke behöver
sägas, ty vad skulle väl annars likhet i storlek kunna betyda? Men
äro de också lika stora, om de bringas i annat läge i
förhållande till varandra, och om de alltså befinna sig på olika
ställen i rummet? Ja, Euklides måste antaga detta, ty hans
geometri är ju blott ett försök att systematisera de
erfarenheter, som vunnits genom verkliga mätningar, och dessa
mätningar vila ju på den förutsättningen, att man kan flytta
måttstocken, utan att dess längd ändras. Men så självklar är
icke denna förutsättning, att den icke behöver uttalas i ord,
och det är det som sker i Euklides’ åttonde. axiom. Ehuru
det för det följande icke har någon betydelse, vill jag dock
nämna, att det jämte detta axiom finns ett annat, som har en
väsentlig betydelse för Euklides’ geometriska system. Det är
det elfte, som utsäger, att genom en punkt icke kan dragas
mer än en rät linje, som är parallell med en given rät linje.
På båda dessa axiom vilar den Euklideiska geometrien.
Medvetet eller omedvetet stödja vi oss på dem var gång vi i det
dagliga livet tala om ett avstånd. Ty det sätt att uppfatta
rumsförhållanden i världen, som från vår tidiga barndom
inpräglats i oss, är byggt på den Euklideiska geometrien.

Jag vill, innan jag går vidare, stanna vid frågan om den
Euklideiska geometriens betydelse för vår europeiska kultur.
Jag tror, att denna betydelse knappt kan överskattas. — Jag
nämner först den pedagogiska betydelsen. Det är i den
Euklideiska geometriens skola det europeiska tänkandet förvärvat
den klarhet och skärpa, som satt det i stånd att lägga
grunden till en ny kultur. — Jag tänker därnäst på denna
geometris betydelse för fysiken. Utgångspunkten för den nya
tidens fysik var Gralileis undersökningar över lagarna för en
kropps fall. En av förutsättningarna för att denna
undersökning skulle kunna utföras var, att principerna för rummets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:15:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1921/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free