Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omkring relativitetsteorien. Av prof. C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
metrien vila på den förutsättningen att en kropps
dimensioner icke ändras, då kroppen flyttas. Detta antagande är
tilllåtligt, men icke nödvändigt. Uppger man det, så blir den
måttbestämning, som man kommer att använda, av icke-Euklideisk
natur. Det som karakteriserar en sådan måttbestämning är,
att rummet blir krökt i den meningen, att de geodetiska
linjerna ock de geodetiska ytorna bli krökta.
Om någon påstår, att rummet, allas vårt gemensamma,
välbekanta rum, är krökt, vad säger han då om rummet?
Intet, absolut intet! Han talar icke om rummet. Han talar
om det sätt att mäta rummet, som han använt. Men jag vill
tillägga att om detta gäller om krökningen, så gäller det icke
om allt, som kan utsägas om rummet. Om någon påstår, att
rummet är slutet, då har detta icke blott subjektiv betydelse.
Om krökningen gäller däremot, att den blott beror på oss
själva och våra mätmetoder.
Jag har hittills icke nämnt Einsteins namn. Jag har icke
haft någon anledning därtill. De frågor, varom jag hittills
talat, voro utredda långt innan Einstein började sin
verksamhet. Skall något namn här nämnas, är det den store tyske
matematikern Biemanns. Det är han, som först uttalat den
tanken, att avvikelser från den Newtonska rörelselagen och
den Newtonska lagen för gravitationen kunna nödvändiggöra
användandet av en annan geometri än den Euklideiska. Det
skedde i den föreläsning, varmed han tillträdde sin docentur i
Göttingen (1854). De ord, varmed Biemann avslutar sin
föreläsning, äro så märkliga, att jag icke kan neka mig att
återge dem:
»Frågorna om det omätbart stora äro för naturforskningen
ofruktbara frågor. Annorlunda förhåller det sig med frågorna
om det omätbart lilla. På den noggrannhet, med vilken vi
följa fenomenen i det oändligt lilla, beror väsentligt vår
förmåga att inse deras kausalsammanhang. De sista
århundradenas framsteg i kunskapen om den mekaniska naturen äro
nästan alla betingade av den noggrannhet i konstruktion, som
blivit möjlig genom upptäckten av infinitesimalkalkylen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
