Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sista årens framsteg på radioaktivitetens område. Av doc. Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra atomers kärnor, själva äro uppbyggda av vätekärnor.
Som naturlig konsekvens följer då, att alla atomers kärnor
ytterst bestå av en och samma ursubstans, nämligen väte, en
sats som uttalades av Prout redan 1815. Den Proutska
uppfattningen förkastades emellertid under 1800-talet, emedan de
därunder företagna noggranna atomviktsbestämningarna ej
alltid angåvo hela multipler av vätets atomvikt. Visserligen
lågo de i anmärkningsvärt många fall, särskilt för de lättare
ämnena, mycket nära hela tal (när syrets atomvikt — 16),
men i andra fall, t. ex. för klor (at. v. 35,5), stämde det ej
alls.. Aston har emellertid i sitt redan omnämnda arbete
visat, att alla av honom undersökta ämnen, vilkas atomvikter
äro mera avlägsna från hela tal, i själva verket äro
sammansatta av två eller flera isotoper, och att isotopernas atomvikter
alla äro hela tal inom försöksfelen, som uppgingo till 0,1 %.
Den enda avvikelsen från denna heltalsregel gör vätet, vars
atomvikt stämmer med det på annan väg funna värdet
1,008.
Genom Rutherfords och Astons arbeten har alltså
den-Proutska hypotesen efter mer än hundra år vunnit
experimentell bekräftelse.
Även om vi nu kunna anse det säkert, att alla atomers
kärnor äro uppbyggda av vätekärnor och dessa ha
benägenhet att sluta sig tillsammans med elektroner till stabilare
system med massa 3 och 4, så veta vi intet om det vidare
uppbyggandet. Om vi t. ex. tänka på en kolatom, så har
den massa 12 och kärnladdning 6 e. Det motsvarar utmärkt
3 heliumkärnor, var och en av massa 4 och laddning 2 e.
Men kolatomens kärna skulle även kunna vara sammansatt
av fyra kärnor med massa 3 och laddning 2 e tillika med 2
elektroner i kärnan. Rutherford tänker sig i så fall de två
elektronerna i mitten och de positiva sammanslutningarna
utanför dem. På liknande sätt har han för kvävets kärna
(massa 14 och laddning 7 e) föreslagit tre elektroner och två
vätekärnor i mitten och fyra kärnor av massa 3 däromkring.
Denna anordning skulle kunna förklara, varför en kärna med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
