Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenspektra. Av prof. M. Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något andra vinkelvärden, beroende på, att värdet på
gitter-konstanten 2d då är ett annat. I våglängd uträknat enl.
formel 1, få vi exakt samma värden. Detta visar alltså, att
linjespektrumet är något för strålningen karakteristiskt: de å
figuren framträdande linjerna äro en del av wolframs linjespektrum,
den s. k. L-serien.
Om röret drivits med en något högre spänning än som var
fallet vid Comptons försök, skulle vi funnit, att den kortvågiga
Tig. 4. Registrerat spektrum av röntgenstrålningen från ett Coolidgerör med
"Wolfframantikatod.
gränsen förskjutits mot kortare vågor ock att samtidigt (när
spänningen överstigit c:a 75,000 volt) ytterligare en linjegrupp
framträtt vid 0,i9—0,22 A. E., nämligen wolframs K-serie.
Slutligen kan nämnas, att man genom att eliminera
glasväggens absorption, t. ex. genom att använda ett rör av förut
beskriven konstruktion, skulle för betydligt större
reflektionsvinklar funnit ytterligare en linjegrupp, först påvisad av förf.,
benämnd wolfframs M-serie, med våglängder 6,1—7,0 A.JE. för
detta ämne.
Genom att utbyta wolfframantikatoden mot ett annat ämne,
finner man att dessa tre karakteristiska linjegrupper K-, L-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
