Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
massa icke påverkas av någon kraft. Enligt den Newton’ska
tröghetslagen skulle vattnet då — såvida det över huvud
taget befinner sig i rörelse — med oföränderlig hastighet
fortsätta att röra sig i en rätlinig bana. Men på grund av
»av-böjningskraften» kommer det i stället att röra sig med
oföränderlig hastighet v i en medsols krökt bana, som i det allra
närmaste är en cirkel med radien r = v/2 to sin cp. (Emedan
breddgraden cp ej är absolut lika i olika delar av banan, blir
denna icke exakt cirkelformig, men avvikelserna äro från
oceanografisk synpunkt betydelselösa.) Räknar man ut
diametern 2r i denna bana, alltså den längsta förflyttning som
en vattenpartikel kan erhålla vid den cirkelformiga rörelsen,
så finner man: För v = 250 cm./sek. och (p = 25°
(Floridasundets breddgrad) 2 r = 81 km. För v = 50 cm./sek. och
cp = 10° 2 r = 40 km. Med samma värde på v men på endast
2° bredd blir 2 r = 196 km. De här förutsatta hastigheterna
äro genomgående höga, och de beräknade värdena på 2 r
kunna därför betraktas som maximalvärden på respektive
breddgrader (på högre bredder bli de ännu mindre). Men
t. o. m. en förflyttning om ett eller annat hundradetal
kilometer är en obetydlighet i jämförelse med de vägsträckor, som
havsströmmarnas vattenmassor ha att tillryggalägga, och man
kan därför uttala en av jordrotationens verkningar i följande
tillspetsade form: Vattenmassorna i havet förflytta sig endast
så länge som de hållas i rörelse av någon kraft, och deras
rörelse upphör samtidigt med den drivande kraften. Med
andra ord: tröghetslagen gäller icke. Undantag härifrån
måste dock göras för ett smalt bälte på ömse sidor om
ekvatorn.
Låt oss återgå till den ovannämnda cirkelformiga rörelsen
och särskilt den tid på vilken cirkelbanan genomlöpes. Denna
tid, vilken spelar en viktig roll i havsströmmarnas mekanik,
skulle vid polen vara ett halvt stjärndygn, d. v. s. den tid
under vilken jorden roterar ett halvt varv; på lägre
breddgrader ökas den i proportionen 1: sin cp. För denna med
breddgraden växlande tidrymd, vilken även är = halva om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
