Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Havsströmmjarnas dynamiska problem 37
m. m. äro naturligtvis aldrig fullt likartade över ett helt
sådant kretsloppsområde, och följden blir stockningar i den
»likformiga djupströmmen» samt därigenom nivåskillnader,
som ge upphov till nya gradientströmmar. Någon ingående
diskussion av dessa är teorien ännu icke vuxen, men det
synes antagligt, att Guineaströmmen och Ekvatoriala
motströmmen äro att förklara som sådana sekundära
gradientströmmar, vilket skulle innebära, att de sträcka sig ända ned
till havsbotten. Norra och Södra ekvatorialströmmarna skulle
enligt detta åskådningssätt bestå av djupström och ytström i
ungefärlig överensstämmelse med fig. 7, även om kanske
djupströmmens hastighet är jämförelsevis mindre än på figuren.
Förhållandena i Nordatlanten mellan 45:e breddgraden och
Island svara däremot mera mot de på sid. 32 gjorda
förutsättningarna beträffande ett slutet havsområde, vadan
Golfströmmen här skulle huvudsakligen bestå av en ytström och
möjligtvis därunder en jämförelsevis långsam djupström.
Detta förhållande i förening med vindens större ostadighet
på högre breddgrader skulle förklara, varför den nämnda
delen av Golfströmmen är betydligt mindre beständig till
riktning och styrka än t. ex. passaddriften.
IV. KONVEKTIONSSTRÖMMAE.
Vi ha hittills förutsatt, att havsvattnet är homogent. I
verkligheten uppstå och underhållas beständigt olikheter
såväl i temperatur som salthalt och därmed även i specifik
vikt, och dessa olikheter komma — om de äro tillräckligt
stora — att modifiera vindströmmarna eller rent av ge
upphov till helt andra strömmar. Dessa, som alltid
transportera överskott av värme eller salt från den ena delen av
havet till den andra, kallas därför till skillnad från
vindströmmarna: konvektionsströmmar.
Medan vindströmmarna primärt försiggå i horisontalplanet,
är det för konvektionsströmmarna utmärkande, att de uppstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
