Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien. Av fil. d:r O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det av L över en period är lika med storheten W. Detta
medelvärde är nu enligt (12) intet annat än -^-. Man er-
håller alltså:
2 W
J=—- (17)
co
Med hjälp av denna relation och uttrycken (16) kunna vi
framställa W, co och 2 a som funktioner av I. Sätta vi
samtidigt 1 = nh, erhålla vi följande uttryck för energien,
frekvensen och storaxeln i det n: te stationära tillståndet hos vår
kärnatom:
2 7t2N2e±Mm 1
En=–
(M+ m) h2 n2
_ 4 n2 N2e^Mm 1_
2an = - (M+m)h* -2
2 Mm ti2 N2e2
Dessa formler antagas bestämma de stationära tillstånden
hos vårt system så länge det ej påverkas av yttre krafter
och så länge man kan försumma den ovannämnda
förändringen av massan med hastigheten. Sålunda äro för en dylik
fri kärnatom så väl banellipsens excentricitet som dess
ställning i rummet godtyckliga. Till detta förhållande skola vi
senare återkomma.
Ur formlerna (18) kan man nu erhålla åtskilliga
upplysningar såväl om det från en dylik atom utsända ljuset, som
om atomens egenskaper i de stationära tillstånden. Med
hjälp av frekvensbetingelsen och den första av formlerna
(18) erhålla vi följande uttryck för frekvensen hos det ljus,
som utsändes, när atomen går över från ett stationärt
tillstånd, där n ~ n\ till ett tillstånd, där n — n".
V = —T^––––—— 1-7—7^ - —— I (19)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
