Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien. Av fil. d:r O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi ha alltså sett, att Bohr’s teori redan i den här
framställda enkla formen kan interpretera viktiga egenskaper i de
spektra, som utsändas från atomer, innehållande flera
elektroner. Senare skola vi se, hur teoriens nyare utveckling lett
till en betydligt mera detaljerad förståelse av dessa spektra.
Först skola vi dock följa den fördjupning av teorien för de
periodiska systemens kvantumteori, som fört Bohr till en av
atomteoriens viktigaste lagar, den s. k.
korrespondensprincipen.
§ 3. ÖVERENSSTÄMMELSE I GRÄNSEN. EINSTEINS
HÄRLEDNING AV STRÅLNINGSFORMELN.
KORRESPONDENSPRINCIPEN.
I denna paragraf vilja vi sysselsätta oss med den s. k.
Icorrespondensprincipen och börja för den skull med att något
närmare betrakta det i formel (19) framställda spektret. I
formel (18) ha vi funnit ett uttryck för frekvensen con i det
n:te stationära tillståndet för det till detta spektrum hörande
systemet, vilket kan skrivas på följande sätt:
där K skall beteckna faktorn framför parantesen i formel (19).
Vi låta ett ögonblick n i (25) betyda en kontinuerligt
varierande storhet och integrera uttrycket (25) mellan
heltalsvärdena n = n" och n = n’ och erhålla sålunda:
n’
Jlo«dn = K(wy-rh)......(26)
ii"
Som man ser är högra ledet i denna likhet intet annat än
frekvensen v av det vid en övergång från det n’:te till det
w":te tillståndet utstrålade ljuset. Vi erhålla alltså:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
