Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste undersökningarna inom den ultravioletta delen av spektrum. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej keller hava blivit allmännare känd; det är annars
oförklarligt att Lyman, vilken i sin bok »The Spectrography of
the extreme ultraviolet» ägnar Schumann en så uppriktig och
vacker hyllning, ej skulle hava erkänt även denna stora
förtjänst.
Det blev, som sagt, Lyman, som upptog arbetet och som
därvid koncentrerade sig på den mest förenklade
arbetsmetoden, baserad på användning av konkavgitter. Med en
sinnrik koincidensmetod av spektra från två spalter kunde han
erhålla noggranna våglängdsbestämningar och därmed
stabilisera kunskapen på området.
Hans arbete omfattar såväl emissions- som
absorptionsbestämningar; den tidigare delen därav sammanfattas i det
nyss omnämnda arbetet. I senare uppsatser kunde han
meddela våglängder ned till 900 (1915) och 500 Å.E. (1917).
Den som efter honom synes hava övertagit ledningen häri
är Millikan. Han har underkastat arbetsmetoden, med
undantag av dess fotografiska del, en grundlig revision och
nått nog så uppseendeväckande resultat.
Först har han som ljuskälla använt elektriska gnistor
mellan tätt placerade elektroder och av mycket hög spänning,
flera hundratusen volt. Därmed erhölls ju en mycket hög
såväl frekvens som ljusstyrka, men samtidigt förgasades
materialet i elektroderna starkt.
Evakueringen av den kombinerade urladdnings- och
spek-tralapparaten blev därför en mycket viktig fråga, vilken
Millikan löste genom att dels anordna kontinuerlig pumpning av
röret, dels låta ett tillräckligt intervall förflyta mellan varje
urladdning. På sådant sätt blev det honom möjligt att
alltid, då en sådan satte in, hava trycket i apparaten < 10~4
mm Hg. Den effektiva exponeringstiden pr dygn blev då
ej mer än cirka 30 minuter.
Vidare utnyttjade han den i Amerika högt drivna
tekniken för gitterframställning. Man har där gjort grundliga
undersökningar över den form, den ritande spetsen bör hava
för att giva en önskad ljusfördelning på olika spektra genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
