Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Einsteinska lagen. Av prof. C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i alla de för undersökning tillgängliga egenskaperna, identisk
med dessa. Med vårt nuvarande uttryckssätt kunna vi säga,
att härmed var visat, att den fotoelektriska effekten består
däri, att den belysta kroppen utsänder en ström av elektroner.
Denna effekt blir därigenom ett av medlen till utforskningen
av atomens byggnad. Lenard ådagalade ytterligare, att, om
fenomenet äger rum i vakuum, elektronerna avlägsna sig från
den belysta kroppen med en förstenergi, som kan ha alla
möjliga värden mellan noll och ett övre gränsvärde. Det kan
antagas, att detta övre gränsvärde utgör den energi, som de
elektroner äga, som, emedelbart efter det de lämnat de atomer,
vid vilka de varit bundna och innan de förlorat energi genom
stötar med andra atomer, utgå från kroppen. Om detta
gränsvärde visade Lenard, att det är oberoende av det infallande
ljusets intensitet. Det är således icke möjligt att öka den
energi, med vilken en elektron lämnar en atom, genom att
öka den infallande ljusmängden. Det är heller icke möjligt
att minska den genom minskning av ljusmängden. Antalet
av frigjorda elektroner kan på detta sätt påverkas, men icke
förstenergien. Det är detta, som jag betecknat som radikalt
nytt.
Jag vill beträffande Lenards arbete på detta område
tilllägga, att han (1902) iakttog, att förstenergien och hela
energifördelningen mellan elektronerna är en annan, om belysningen
sker genom en zinkbåge, än om den sker genom en kolbåge.
Detta var den första antydan, att förstenergien beror på det
infallande ljusets våglängd.
Jag måste, för att göra den lag, vars öden denna uppsats
har till uppgift att skildra, historiskt förklarlig, lämna den
fotoelektriska effekten och vända mig åt annat håll. Med ett
hålrum förstår man i värmeläran ett slutet kärl, vars väggar
äro ogenomträngliga för all värmestrålning. Hålles ett sådant
kärl vid konstant temperatur, uppstår förr eller senare i dess
inre ett jämviktstillstånd, karakteriserat därigenom att varje
volymenhet innehåller en bestämd mängd strålningsenergi, på
ett bestämt sätt fördelad på de olika våglängderna. Att finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
