Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Einsteinska lagen. Av prof. C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagen för denna fördelning är huvudproblemet i
värmestålningens teori. Dess lösning fanns år 1900 av Planck på
induktiv väg. Den energimängd, som i jämviktstillståndet
finns inom en volymenhet av ett hålrum och som tillhör en
strålning, vars svängningstal ligger mellan gränserna v och
v + dv, är enligt Plancks lag:
8jthv3 dv
~W~ ~hv ’ (1)
ekT-l
där c är ljusets fortplantningshastighet i vakuum 3.1010 cm/sek
och h är den s. k. PLANCK’ska konstanten, vars värde är
6.5 • 10~27 erg. sek. För att förklara denna lag måste Planck
antaga, att en molekyl med egensvängningstalet v icke kan
innehålla vilka energimängder som hälst, utan att dess energi
alltid är en heltalsmultipel av Tiv. Att konsekvent genomföra
detta antagande möter stora, hittills oövervunna svårigheter.
På grund härav har Planck senare väsentligt modifierat sin
hypotes utan att likväl framkomma till någon logiskt
oangriplig teori.
Jag kommer omsider till Einstein’s insats på detta
område (1905). Teoretikern har att tacka Einstein för en ny
metod att tränga in i värmestrålningens gåta, en metod, som
skiljer sig från Planck’s därigenom, att den undviker alla
hypoteser om materiens struktur och bygger, utom på det
experimentella materialet, blott på Boltzmann’s upptäckt, att
entropien är måttet på ett tillstånds sannolikhet.
Experimentatorn har att tacka Einstein för lagen för den
fotoelektriska förstenergiens beroende av det infallande ljusets
svängningstal, en lag, uppställd vid en tidpunkt, då ännu
från experimentell synpunkt så gott som intet var bekant om
dessa ting.
Då Einstein kom in på värmestrålningens teori, hade han
bakom sig ett skede, som varit ägnat åt den BrowN’ska
molekylarrörelsen och därmed sammanhängande frågor ur den
statistiska mekaniken. Det var helt naturligt, att han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
