Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Einsteinska lagen. Av prof. C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kinetiska energien är:
2 tl2 m co2r2.
Den potentiella energien är:
r ’
Den totala energien kar på grund av nyss uppskrivna
samband värdet:
Jr’
Vi sätta detta värde =
Nh n2
ock erkålla så:
e2 n2 T~2Nh’
2 jte2 nd V wi>
(2).
Radien för en stationär cirkelbana är alltså proportionell
mot kvadraten på det hela talet n.
För att komma längre måste vi införa ännu ett
antagande. I Bomi’s teori kar detta antagande den betydelsen, att
det skall slå en bro över den klyfta, som skiljer denna teori
från den klassiska fysiken. Enligt denna skulle en elektron,
som roterade med sådan vinkelhastighet, att den beskrev to
varv per sekund, emittera en våg med svängningstalet co. Låt
oss antaga, att det faktiskt förhåller sig så för små värden
på w, d. v. s för stora våglängder. Då enligt vår nyss
erhållna formel små värden på oj motsvaras av stora värden
på r, d. v. s. stora värden på w, så kräva vi alltså, att, i
gränsfallet för stora w-värden, det svängningstal, som enligt
Einstein’s lag svarar mot övergången från en stationär bana
till den närmast inre eller närmast yttre stationära banan,
skall ha värdet oj. Detta ger oss:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
