Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Einsteinska lagen. Av prof. C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Einsteinsha lagen 125
serien, vars svängningstal enligt Bohr äro givna genom
formeln:
_ 2jt2me^ 1 1 \
V ~ ~~W~\Y2 ~ n*}’
Den första, längst åt rött liggande linjen i denna serie
emitteras, då en elektron övergår från banan n:r 3 till banan
n:r 2; den andra, *då en elektron övergår från banan n:r 4 till
banan n:r 2; gränslinjen längst åt det violetta erhålles, då
en elektron utifrån faller in emot en vätejon, som förlorat
sin elektron, och besätter banan n:r 2. På liknande sätt
måste det enligt Bohr’s teori förhålla sig med alla atomer.
Antar man nu, att i Franck’s och Hbrtz’s försök jonisering
skett, så kan enligt Bohr’s teori ljusemissionen blott bero
därpå, att en elektron förenat sig med en kvicksilveratom, som
förut förlorat en elektron. Men den linje, som då emitteras,
måste vara den längst åt violett liggande gränslinjen till en
serie, icke den första, längst åt rött liggande linjen däri.
En utväg ur den svårighet, som här framträtt, gavs inom
kort av Bohr och efter honom av Van der Bijl. Prövar man
vad som är att vänta, om vid den kritiska energien
elektronerna icke jonisera kvicksilveratomerna utan i stället, under
avgivande av sin egen energi, överföra dem till ett nytt
tillstånd, så finner man ingen annan skillnad med det ovan
skildrade förloppet än den, att elektronantalet förblir
konstant och alltså maxima alla böra vara lika stora. Det enda,
som behöver förklaras, är alltså, varför i Franck’s och Hbrtz’s
experiment maxima växte med växande spänning. Bohr
framhöll nu, att detta förklaras helt enkelt av den foto elektriska
effekt, som det vid atomernas återgång till sitt förra
tillstånd emitterade ljuset utövar på elektroderna. Det
härigenom ökade elektronantalet förklarar tillväxten av maxima.
Vad, som nu krävdes, var en experimentell prövning av
denna Bohr’s förklarings Franck och Hertz hindrades av
världskriget från vetenskapligt arbete. Problemet upptogs
emellertid av amerikanska fysiker, och två av dem, Bergen
9—220394. SvensJca fy siher samfundets årsbok. 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
