Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bohrska atomteorien; Av doc. O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
adiabatiska processer att göra, så att det kan vara tal om en
mekanisk beskrivning av denna verkan.1 Om sålunda endast
de adiabatiska processerna äro mekaniskt beskrivbara, är det
ännu tvivelaktigt om alla adiabatiska processer kunna
behandlas mekaniskt. I annat sammanhang vilja vi återkomma
till den viktiga frågan om mekanikens användningsområde.
§ 6. TILLÄMPNINGAR AV DEN ALLMÄNNA TEORIEN.
CENTRALSYSTEM. STARK- OCH ZEEMAN-
EFFEKTERNA.
Vi vilja nu illustrera den i föregående paragraf skildrade
allmänna teorien med några speciella exempel, vilka även i
och för sig ha stort intresse. Låtom oss först betrakta en
elektron, som rör sig under inflytande av en mot ett fast
centrum riktad kraft, vars storlek endast beror på avståndet till
detta centrum. En dylik kraft kallas centralkraft. Den
kraft, med vilken en stillastående kärna påverkar en elektron,
är en centralkraft av mycket speciell natur. Den allmänna
centralrörelsen är ej som keplerrörelsen rent periodisk, utan
har en liknande karaktär som relativitetsrörelsen av en
elektron kring en kärna, detta vare sig man lägger den vanliga
mekaniken eller relativitetsmekaniken till grund för
beräkningen. Rörelsen försiggår sålunda i ett plan och kan
beskrivas som en periodisk rörelse med perihelrotation.
Vi utgå nu från ett system, där en elektron rör sig kring
en stillastående kärna och dessutom påverkas av en liten mot
kärnan riktad centralkraft, som just är stor nog för att
upphäva den av relativitetskorrektionen förorsakade
perihelrotationen. Man kan visa, att denna tilläggskraft måste avtaga med
tredje potens av avståndet till kärnan. Vi ha således med
ett rent periodiskt system (periodicitetsgraden = 1) av tre
1 Detta visar att man ej, som en del forskare hoppats, kan erhålla en
mekanisk beskrivning av ett. fenomen som ljusets dispersion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
