Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aktuella frågor inom dispersionsteorien. Av lektor B. Lundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vågen åtminstone i något realiserbart fall rätlinigt fortsatte in
i det ljusbrytande mediet? Om tomrummen mellan molekylerna
äro vanliga vakua, tycker man nog, att en sådan möjlighet
vore tänkbar. Det är sant, energiprincipen säger oss
visserligen, att de båda nya vågornas energi måste tagas på
bekostnad av den infallande vågen. Men det finnes ännu ingenting,
som tvingar oss att tro, att denna därvid måste konsumeras
helt och hållet.
För mediumteoretikern ges svaret på detta spörsmål genom
de s. k. Maxwellska gränsbetingelserna. Men där är icke fråga
om molekylernas verksamhet; denna lösning kan därför icke
tillfredsställa atomistikern. Tills han förstått saken från
molekylär synpunkt, är detta plötsliga knivskarpa försvinnande av
den infallande vågen. vid gränsytan en gåta.
Atomistikern är dessutom missnöjd av en annan anledning.
Enligt den gängse förklaringen av strålbrytningen skulle ju
partiklarna i gränsytan bli sekundära ljuskällor och på så sätt
vålla den brutna och den reflekterade vågen. Det är riktigt,
men tankegången brister i konsekvens. Med samma rätt borde
väl varenda molekyl i hela den belysta delen av mediet tänkas
som en sekundär ljuskälla. Detta kommer ej till synes i den
vedertagna framställningen.
Man måste sålunda från atomistisk synpunkt förebrå
mediumteorien brister både i fråga om klarhet och följdriktighet.
Men efter denna kritik kommer så den svårare uppgiften att
i stället uppbygga en atomistisk teori.
Själva grunduppfattningen är emellertid redan given. Man
har att tänka sig varje molekyl som en sekundär ljuskälla och
mellanrummen som tomrum av samma slag som världsrymden.
Vi skola att börja med försöka utbilda dessa föreställningar
litet mera i detalj. Tänkom oss en våg som träffar ett
ljusbrytande medium. I första ögonblicket är ännu allt ro
därinne. Alla elektriska laddningar vila i sina jämviktslägen.
De emittera ännu intet ljus. I optiskt avseende är det så lugnt,
som om materien icke funnes. Då måste vågen i detta första
ögonblick röra sig som i tomrummet, alltså med hastigheten c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
