Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atomforskningen. Av. prof. M. Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkbart från de närbelägna elementens, om man bortser från
en förskjutning av hela vågsystemet. Denna förskjutning äger
rum i riktning mot kortare våglängder, då man går från
element med lägre kärnladdning till sådana med högre. Detta
visar oss direkt, att det inre av elektronsystemet hos olika
grundämnen är nära identiskt uppbyggt. Förskjutningen mot
kortare våglängder förklaras naturligt ur den tilltagande
kärnladdningen och den därmed förbundna starkare
sammanslutningen av elektronsystemet.
Sammantagna visa alltså de kemiska erfarenheterna och
studierna över elementens röntgenspektra, att hela
elektronsystemets konfiguration verkligen är entydigt bestämd, så fort
kärnladdningen är given. Detta utesluter naturligtvis icke,
att man under särskilda förhållanden kan påträffa atomer, som
icke tillhöra normaltyperna. De nyss’ anförda resultaten äro
ju samtliga vunna ur studier av ett mycket stort antal atomer,
och enstaka ev. undantag ha ingen möjlighet att göra sig
gällande. Att sådana abnorma fall verkligen finnas, redan vid en
så enkel atom som helium, där hela elektron systemet är
reducerat till endast två elektroner, skall jag strax visa.
Det är icke möjligt att här närmare ingå på de
förutsättningar och slutledningar, som fört fram till det BoHR’ska
atomsystemet. Men jag vill nämna att utom en utsträckt
användning av kvantateorien har Bohr, för att kunna leta sig fram
på detta obanade område, följt en av honom uppställd mycket
generell princip, den s. k. korrespondensprincipen. Denna
princip utgår från en erfarenhet av mycket allmän natur, som man
gjort vid undersökningar över atomprocesser av olika slag,
nämligen att de resultat, som man erhåller vid en beräkning av
fenomenen på den klassiska mekanikens grundval, stämma väl
överens med de experimentellt vunna resultaten, så fort antalet
energikvanta är tillräckligt stort. Atommekaniken och den
klassiska mekaniken ha alltså ett område, där de täcka
varandra. Utanför detta område skiljer sig de båda
beräkningsmetoderna åt, men Bohr har kunnat uppvisa, att det dock
råder en viss analogi mellan dessa båda slutledningsmetoders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
