Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atomforskningen. Av. prof. M. Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnts, lyckats Bohr att beräkna det mot samtliga de
stationära tillstånden svarande energiinnehållet hos väteatomen och
även i en del andra fall och att därigenom kvalitativt och
kvantitativt göra reda för de spektra man observerat.
Ur denna lilla redogörelse för atomens ljusemission, som,
såsom vi se, vid förklaringen av de utsända optiska vågorna
icke alls sysslar med svängningar i atomen utan endast med
energitillstånd och direkta men ej närmare betraktade
övergångar mellan dessa, framträder den fundamentala skillnaden
mellan atomfenomenet och det motsvarande vid den svängande
strängen. I det senare fallet utför den ljudalstrande kroppen
svängningar av samma period som vågrörelsen själv. Men icke
desto mindre finns mellan dessa två skillda uppfattningssätt
en viss korrespondens.
Liksom det vid den svängande strängen finns möjlighet dels
för en grundsvängning dels för en serie övertoner, så ger oss
också de olika stationära tillstånden möjligheter till en
grundton, då övergångarna ske mellan närbelägna stationära tillstånd,
eller till övertoner, om ett eller flera stationära tillstånd
överhoppas vid den spontana ljusemissionen.
Samtidigt som denna analogi i överensstämmelse med den
givande korrespondensprincipen framhålles, är det nödvändigt
påpeka, att korrespondensprincipen låter artskillnaden kvarstå.
Under det att exempelvis den svängande strängen är i stånd
att samtidigt utsända hela ton komplexet av grundton och
överton, kan en atom i en enkel process endast utsända en våg.
Komplexet av vågor kommer här till stånd genom samverkan
av ett stort antal atomer, var och en i ett bestämt ögonblick
utsändande sin våg. Den experimentella erfarenheten av
atomernas strålningsfenomen bestyrker riktigheten i denna
uppfattning.
Som sagt har korrespondensprincipen varit den ledstjärna,
som Bohr följt, när han syntetiskt uppbyggt atomerna från
urelementen: elektronen och den positiva kärnan. Rörande den
enklaste av alla atomer, vätets, är ej mycket att ta miste på,
sedan principerna en gång äro fastlagda. Omkring den positiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
