Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om absoluta intensitetsbestämningar av röntgenstrålar. Av lektor T. E. Aurén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om absoluta intensitetsbestämningar 43
med visshet veta, att den sålunda mätta värmemängden verkligen härstammar från röntgenenergien. De tvivelsmål härom, som en gång framkastades (Thomson, Wien), torde emellertid få anses till. fullo vederlagda genom de försök, som utförts av Angerer. Vore det nämligen så, att ifrågavarande värmemängd, i likhet med vad fallet är vid de radioaktiva processerna, till någon del utgjordes av atomenergi, måste man vänta sig, att om absorptionen finge försiggå i olika metaller, olika resultat skulle erhållas, vilket vid de nyss nämnda försöken visat sig icke vara fallet.
För att absoluta bestämningar med.tillhjälp av värmeutvecklingen skola vara möjliga, måste röntgenenergien fullständigt omsättas i värme och icke till någon större eller mindre del övergå i andra energiformer. Då en metall träffas av röntgenstrålning, utsändas från densamma dels elektroner, dels diffust reflekterad strålning av samma slag som den infallande, dels, under förutsättning att spänningen är tillräcklig, karakteristisk strålning. Vad elektronemissionen angår, vet man med säkerhet, att den representerar en så ringa del av röntgen energien, att den helt och hållet kan försummas. Den diffust reflekterade strålningen blir av betydelse först vid mycket korta våglängder. Den torde vid .0.2 A. kunna uppgå till 7 a 8 % av den infallande strålningen. Intensiteten hos den karakteristiska strålningen åter växer med stigande atomnummer och avtar med våglängden. För koppar uppgår den karakteristiska strålningens intensitet vid 1.05 A. till ungefär 10 % av den infallande men vid 0.55 A. endast till omkring 3 %. Vid ett vanligt tekniskt röntgenrör, där på grund av att de långa vågorna så starkt absorberas i glaset, den långvågiga ändan av det kontinuerliga spektret börjar först vid omkring 0.8 A., kan det av den karakteristiska strålningen framkallade felet vid en bestäm.ning av den totala energimängden hos spektret icke bli stort. Om hänsyn tages jämväl till fel.på grund av den diffust reflekterade strålningen torde felet till följd, av de oundvikliga energiförlusterna icke kunna överstiga ett par procent vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
