Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För en och samma metall är hårdheten emellertid icke konstant, utan variabel, d. v. s. hårdheten kan genom diverse faktorer ökas utöver den hårdhet, som tillkommer den rena, enhetliga kristalliserade substansen.
Vi vi]ja här erinra om, att så gott som alla i praktiken använda metaller bestå av på olika sätt orienterade kristallkorn1 d. v. s. enhetligt orienterade områden, vilka genom bestämda gränser skiljas från grannområdena, på samma sätt som t. ex. calcitkornen i marmor. Vidare om att enligt mineralogiens resultat en kristall (eller ett kristallkorn) kan undergå en regelbunden deformering på tvenne olika sätt. a) Genom parallellförskjutning eller »translation», vid vilken hela atomlager förskjutas i förhållande till grannarna; b) genom tvillingförskjutning (»einfache Schiebung» eller bättre »Kippschiebung») av den art, som är allmänt bekant för kalkspaten. Här kommer en del av kristallerna att antaga annan orientering, tvillingställning (»tvillinglamellering») än massan i övrigt, under det att i förra fallet kristallorienteringen icke förändras genom deformation.
De olika faktorer, som föranleda ökning av en metalls hårdhet vid given temperatur, äro nu följande:
I. Härdhetsökning genom kallbearbetning.
Kallbearbetning, d. v. s. en vid låg temperatur företagen deformation av materialet, ökar hårdheten avsevärt, så att t. ex. för järn (med C:halt 0,08%), som utsatts för kallbearbetning, kunde erhållas ett Brinelltal 146, under det att för samma material efter urglödning — vid vilken åtminstone större delen av kallbearbetningens inflytande försvunnit, samma tal var 832.
1 Tammanns uttryck »kristallit» är visserligen något kortare än kristallkorn, men olämpligt, då ordet kristallit inom mineralogin (av Vogelsang) införts som beteckning på den första, av böjda ytor kännetecknade anläggningen till en kristall.
2 Siffror enl. C. Benedicks, Recherches physiques et physico-chimiques sur Tacier au carbone. Thése. Upsala 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
