Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om hårdhet och härdning av kolstål och snabbstål 5o
Rörande förklaringen till denna hårdhetsökning kan sägas, att alla äro ense därom, att om kristallkornen, varav en metall är uppbyggd, minska — såsom de måste kunna göra på grund av deformation — detta medför en viss ökning av hårdheten. Vi kunna säga, att den inom varje korn eventuellt mycket stora förskjutbarheten längs vissa plan givetvis måste upphöra på en punkt, där kornet slutar och ett under andra vinklar orienterat kristallkorn vidtager.
Emellertid medför kallbearbetning uppenbarligen, att de olika kristallkornen själva (åtminstone i sin helhet) bliva hårdare d. v. s. motståndskraftigare mot påkänningar. Genom det först omnämnda deformeringssättet a) (parallellförskjutning) erhållas icke i och för sig någon slags orsak till ökad hårdhet (åtminstone icke hos rena metaller). För att kunna lämna en förklaring därav har Beilby framställt en tämligen allmänt (England, Amerika) accepterad teori, som innebär, att vid deformation av ett kristallkorn en del metall kommer att befinna sig i ett amorft tillstånd. Detsamma antas i och för sig vara utmärkt av stor hårdhet. Teorin är uppgjord uteslutande för detta ändamål och är öppen för åtskilliga allvarliga invändningar; den synes förf. överflödig.
Emellertid är det så, att deformationssättet b) — som länge förbisetts bland icke kristallografer — nödvändigtvis måste förorsaka en förminskad deformerbarhet hos metallen, särskilt därigenom, att uppkommande, varandra korsande tvillinglameller måste låsa varandra ömsesidigt.1
Den ökning, som en metalls hårdhet undergår genom kallbearbetning, behandlas knappast vidare i denna uppsats.
II. Hårdhet sökning genom främmande ämnen, förekommande mekaniskt inblandade.
Under det att mjukt järn med blott 0.08% C, såsom redan angivits, har en hårdhet av omkring 80, finner man för ett
1 G. Benedicks, Sur lä.théorie Beilby de 1’état ämorplie des métaux.- Rev. de Métallurgie 19, 505, 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
