Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stålet ner. Oavsett kostnaden, skulle därför ytterligare stegring av wolframhalten knappast vara till någon nytta.
Beträffande den förekommande kromhalten är att säga, att densamma bör verka åt samma håll som W, eftersom även Cr har rymdcentrerat kubiskt atomgitter. Cr kan dock väntas vara W underlägset med avseende på höjning av a-järnets stabilitetsområde på grund av dess jämförelsevis låga smält-punkt (1520°), under det wolframs smältpunkt är den högsta bland alla metallers. Man anser, att Cr ökar lättheten att få wolfram att gå i lösning.
Rörande den i analysen (s. 64) upptagna ytterligare beståndsdelen vanadin, kan förtjäna anföras, att den rätt betydliga V-halten anses som det enda verkliga framsteget i snabbstålets sammansättning, som gjorts sedan Taylor-White’s process framkom. Densamma verkar som ett utmärkt desoxidationsmedel, men anses även på ett eller annat sätt minska faran för uppkomsten av härdsprickor.1
7. HÅRDHETSÄNDRINGAR HOS ANDRA LEGERINGAR; GENERALISERING.
Vi ha nu sett, att de bägge för praktiken ojämförligt viktigaste härdningsprocesserna, av kolstål och av snabbstål, kunna i det väsentliga återföras på samma förlopp: efter upphettning föreligger en fast lösning; efter mer eller mindre hastig avkylning befinner sig denna i ett utpräglat övermättat tillstånd, utmärkt genom stor hårdhet.
Det är av allra största intresse, att man numera känner åtskilliga andra legeringar, vilka kunna härdas på samma vis som järnets legeringar. Sålunda upptar L. Guillet2 i en nyligen publicerad översikt följande fall: bronser (Cu—Sn), med sammansättningar liggande mellan 13 och 28 % Sn; alumi-
1 Se vidare C. Benedicks, Några nyare undersökningar rörande specialstål; om teorin för snabbstål. Tekn. tidskr., Bergsvetensk. 54, 25, 36, 1924.
2 L. Guillet, Revue de Métallurgie 19, 162, 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
