Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid den originaltidpunkten motsvarande tidpunkten, om rörelsen ej är stationär). Därefter fråndrages modellens friktionsmotstånd (R/), uträknat enligt Froudes friktionslag (1). Modellens så erhållna restmotstånd multipliceras med i3, varigenom fartygets restmotstånd erhålles. Genom att härtill lägga fartygets friktionsmotstånd (Rf) enligt (1) erhålles fartygets totala motstånd. Alltså1:
R = Rf + Å*(R- Rf)........ (3)
Denna metod användes nu, som bekant, vid talrika försöksanstalter, och den utgör grunden för största delen av det empiriska forskningsarbetet på detta område. Dessutom användes den för att i speciella fall pröva projekterade fartygs motstånds- och andra hydrodynamiska egenskaper och för att undersöka möjligheterna för deras förbättring. För dessa ändamål har metoden visat sig oöverträffad, och trots de invändningar, som från teoretisk synpunkt måste göras mot vissa av dess förutsättningar, har den i allmänhet givit ur praktisk synpunkt tillfredsställande resultat.
De rent teoretiska metoderna ha först av lord .Rayleigh och lord Kelvin använts på dessa problem. Dessa metoder söka att matematiskt formulera det gränsvillkor, som motsvarar det framfarande fartyget, och med hänsyn till detta och övriga gränsvillkor lösa de hydrodynamiska ekvationerna. Härvid är det för närvarande nödvändigt att införa alla de förenklingar och approximationer, varmed den klassiska vågteorien arbetar. Sålunda antages vågrörelsen vara utom friktionsfri även virvelfri. Vidare inskränkas undersökningarna till mycket flacka vågor, vilkas tangentplan bilda mycket liten vinkel med horisontalplanet. De nyare metoder för undersökning av branta vågor, som framställts av Levi-Civita m. fl., äro ännu blott tillämpliga i tvådimensionala fall.
Även med dessa förenklingar möter det emellertid stora svårigheter att uppfylla gränsvillkoret invid fartyget eller
1 Skulle vattnets täthet i de båda systemen vara olika, bör i formeln (3) l* ersättas med —^^ • Å3.
^mod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
