Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid den kritiska hastigheten faller vågmotståndet till noll från ett ändligt gränsvärde. Figur 4 visar till jämförelse det totala motståndet för en båt i en kanal enligt uppmätning av Scott Russell. Den streckade kurvan anger friktionsmotståndet, de med streck utmärkta avstånden alltså restmotstånden. Överensstämmelsen mellan de båda kurvorna är alltså påtaglig, om man tar hänsyn till att avvikelserna till största delen äro att tillskriva den omständigheten, att i senare fallet båtens bredd var mindre än kanalens och rörelsen alltså tredimensional.
Redan lord Kelvin uttalade önskvärdheten av att beräkna de tvådimensionala skeppsvågorna även i det fall, att störningen pålägges vid en given ändlig tidpunkt och sedan rör sig framåt med konstant hastighet. Vågornas utseende i ett sådant fall visas i fig. 1, utförd av förf. efter samarbete med professor Oseen. Tryckstrimman A har utgått ifrån läget B. Vågorna bakom störningen komma att röra sig som en s. k. våggrupp, d. v. s. ett aggregat av vågor med nära lika våglängd. En dylik våggrupp har den egenskapen att röra sig framåt saktare än de enskilda vågorna, vilka röra sig med störningens hastighet. Då störningens rörelse fortgått en tid, gör sig detta fenomen märkbart därigenom, att de reguljära vågorna täcka en ständigt växande sträcka bakom störningen. Denna sträcka utgör dock endast en viss del, ständigt mindre än 1/2, av den av störningen från utgångspunkten tillryggalagda vägen. Detta är ett uttryck för energiens transport framåt inom vågsystemet, som i själva verket sker med grupphastigheten. Beräkningar av vågmotståndet i dylika fall finnas utförda av Havelock.
Det fall av tredimensional vågrörelse, som ligger det tvådimensionala närmast, är det, att ett fartyg rör sig framåt i en kanal, ett fall som naturligtvis även ur praktisk synpunkt har ett stort intresse. Häröver föreligger bl. a. en serie modellförsök av Kkey och Gebers, utförda 1912 vid »Versuchsanstalt fur Wasserbau und Schiffbau» i Berlin på uppdrag av förvaltningen för Teltowkanalen. Vid dessa försök kördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
