Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formighetslagen hastigheter vid jämförelse mellan likformiga försök måste förhålla sig som kvadratroten ur längdernas förhållande, har Weitbrecht med dessa formler frånkänt denna lag giltighet för grunt vatten. Det vore ju tänkbart, att friktionen mot botten störde likformigheten (som ju förutsätter friktionsfri rörelse) i så hög grad, att avvikelsen därigenom kunde förklaras, men i så fall vore det ju egendomligt, att just för mycket grunt vatten, där friktionen borde ge den
Fig. 23.
största avvikelsen, den kritiska hastigheten enligt erfarenheten nära sammanfaller med solitärvågens hastighet Vgh, som följer likformighetslagen. Krey och Achenbach ha också under hänvisning till Kreys ovan omnämnda arbete om fartygsrörelse i kanaler samt till andra empiriska undersökningar bl. a. av Sciiaferan framhållit, att erfarenhetsmaterialet, korrigerat för alla felkällor, ej torde berättiga till ett övergivande av likformighetslagen ens för grunt vatten.
En teoretisk undersökning av denna sak har Havelock framlagt i en av sina senaste avhandlingar (1921). För första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
