- Project Runeberg -  Kosmos / Band 4. 1924 /
197

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



gången behandlas där ett tredimensionalt motståndsproblem för vatten med begränsat djup av godtycklig storleksordning. Beräkningen avser vågmotståndet for ett rotationssymmetriskt trycksystem på vattenytan, och resultatet erhålles i form av en bestämd integral, som evalveras numeriskt och grafiskt. De erhållna motståndskurvorna för olika förhållanden (0.7 5, l.00, 1.43, 2.00, 00) mellan vattendjupet h och en för trycksystemet bestämmande längd l visas i fig. 23.

Såsom ordinator äro värdena på vågmotståndet R, uttryckta

c i viss enhet, avsatta och såsom abscissor värdena -—, där c

är trycksystemets hastighet.

Dessa kurvor visa, huru motståndsförändringarna på grunt vatten äro beroende ej blott av en utan av två effekter, som lagra sig över varandra. Kurvan för oändligt stort vattendjup uppvisar den allmänna karaktären hos kurvor för vågmotståndet på djupt vatten (jfr fig. 17), Vågmotståndet har ett maximum vid den hastighet hos trycksystemet, vid vilken de olika delarna hos »fartyget» bäst samverka för vågbildningen och som. alltså är beroende av fartygets form. De tre mellersta kurvorna för grunt vatten uppvisa antydningar till två maxima. Det maximum, som uppträder vid de mindre hastigheterna, är förorsakat av nyssnämnda effekt. Ju mindre vattendjupet är, desto mindre blir den hastighet, vid vilken fartyget bildar vågor av viss längd. Därför kommer ifrågavarande maximum att vid mindre vattendjup uppträda vid mindre hastigheter. Det andra maximum motsvarar förändringen i vågrörelsen vid en fartygshastighet lika med solitärvågens. Betrakta t. ex.

h kurvan för j == 1 i fig. 23. Solitärvågens fortplantningshastig-

c het motsvaras i detta fall av —= = Lo. Maximum i nämnda

\gi

kurva inträffar vid en något mindre hastighet, vilket torde kunna förklaras av de båda effekternas sammansättning. Detsamma gäller, ehuru i än högre grad, för de större vatten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1924/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free