- Project Runeberg -  Kosmos / Band 6. 1927-1928 /
148

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den nyare kvantteorien av doc. I. Waller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då för materiella partiklar v alltid är mindre än c, följer att
fashastigheten V hos materi vågorna är större än ljusets hastighet.1

Införes i (1) fasvågens svängningstal T — - och dess våglängd
. V

^ — –, anta dessa relationer formen

(4) Et = H, Il = h.

Man ser genast på grund av det tidigare anförda, att detta är
exakt samma relationer som de, vilka bestå mellan period och
våglängd för en ljusvåg samt energi och impuls hos de enligt
Einstein tillordnade ljuskvanta.

Det nämnda tillordnandet av fasvågor till fria materiella
partiklar stöder de Broglie genom att visa, att detta tillordnande
är invariant gentemot de transformationer, som förekomma i
speciella relativitetsteorien. Det är en viktig omständighet, att ett
tillordnande med denna egenskap är möjligt.

De Broglie har även sökt genomföra ett motsvarande
tillordnande av en fasvåg till en partikel, som rör sig i ett yttre
kraftfält. Härvid anknyter de Broglie till vissa formella
analogier mellan den klassiska mekaniken och den geometriska
optiken, vilka upptäckts av Hamilton på 1840-talet. Dessa
analogier spelade även för vidareutvecklingen av de Broglies teori
genom Schrödinger en viktig roll, och det torde därför vara skäl
att något närmare ingå på desamma.

Det är bekant, att vi ifråga om ljusets utbredning genom ett
isotropt men ej nödvändigt homogent medium (tillåtna
inhomogeniteter äro även för ljuset ogenomträngliga skärmar etc.)
alltid kunna räkna med den geometriska optiken (d. v. s. bortse
från böjningsfenomenen), om ljusets våglängd är tillräckligt liten.
Strängt taget har man därvid i allmänhet att övergå till det
gränsfall, då våglängden blir lika med noll. I detta fall kan man

1 Detta behöver ej innebära någon motsägelse till relativitetsteoriens fordran,
att fysikaliskt iakttagbara verkningar ej kunna fortplantas med en hastighet
större än c, enär fasvågorna icke omedelbart kunna användas för beskrivning
av elementarprocesserna i rum och tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:17:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/19271928/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free