Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar över elektronernas vågnatur av amanuens E. Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken vågteorien för ljuset översattes till att gälla även materien.
Han leddes härtill av en redan av Hamilton påpekad analogi
mellan mekanik och geometrisk optik. Minsta verkans princip
inom mekaniken är analog med Fermats princip inom den
geometriska optiken, vilket innebär, att man vid ett mekaniskt
problem alltid kan finna ett däremot svarande geometriskt-optiskt
så beskaffat, att ljusstrålarnas väg i det senare blir identisk med
den materiella partikelns i det förra.
Framför allt blir denna analogi suggererande, när man faller
tillbaka på uppfattningen om strålningskvantets materiella natur.
Då blir den geometriska optiken en teori för ljuskvantats rörelse
och analogien mellan denna ljuskvantamekanik och mekaniken
för den materiella punkten berättigar frågan, om vi hittills ha
förbisett en egenskap hos materien, en vågnatur hos denna, som
kan tillåta oss att betrakta den materiella partikeln som en art
strålningskvantum och den klassiska punktmekaniken som en
art geometrisk optik.
Detta är de Broglies frågeställning, när han till masspartikeln
tillordnar ett vågsystem, materievågen, vars strålningskvantum
partikeln är. Han tänker sig därvid en materiell partikel (t. ex.
en elektron) med vilomassa m0 och rätlinjig, konstant
hastighet v och tillämpar på denna s. a. s. i omvänd led Plancks och
Einsteins ansatser om ljuskvantet och dess energi och
rörelsemängd.
Skriver man symboliskt den PLANCKska ansatsen (h Plancks
konstant, v frekvensen, W totala energien)
//v- W
och den EiNSTEiNska
hv
e
där c är vågrörelsens ( = ljusets) hastighet och g rörelsemängden,
så kan de Broglies ansats tecknas:
f W^hv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
