Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar över elektronernas vågnatur av amanuens E. Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur man härigenom (påpekat av bl. a. Bethe) kan finna en
vacker förklaring till de förut misshagliga avvikelserna, skall i
det följande omtalas. Härvid fordras ingalunda, att man känner
kristallens brytningsindex vis a vis elektronstrålarna, tvärtom
låter sig denna storhet beräknas ur experimenten.
Om vi nämligen följer en elektronstråle, som infaller mot
kristallen (vinkelrätt mot ytan) och inuti densamma reflekteras mot
t. ex. ett (lll)-plan, så se vi hur denna stråle vid utgången ur
kristallen kommer att brytas i enlighet med fig. 14. Vid
brytningen gäller då att brytningsindex u blir:
där A0 är våglängden inuti kristallen och Q den vinkel, som
atomlagret bildar med ytan. Vidare erhåller man genom att direkt
på atomplanen (111) tillämpa den BRAGGska lagen (varvid
denna är exakt giltig då ingen ändring av våglängden äger rum):
nl0 = 2d cos Q.
Genom elimination av A0 finner man:
p = l/l0 = sin ©’/sin 20
Fig. 14.
(8)
l = -. ((i/sin Q) • sin Gf .
n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
