Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radiovågorna som medel till den högre atmosfärens utforskande av fil. dr B. Rolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där ljud vid ett visst tillfälle hörts eller icke hörts, under vissa
antaganden beräkna tillhörande cp-värde och därur den högsta
temperatur strålen passerat. De antaganden om strålens väg, man
tvingas att göra, begränsas genom att denna är en brachystochron
och att fortplantningstiden liksom nedslags vinkeln kan uppmätas.
Vidare fordrar en ingående diskussion av resultat från
explosioners ljudregistrering, att vinden tages i räkning; förekomsten
av yttre ljudzoner i diametralt motsatta riktningar utesluter
emellertid, att vinden kan göras ansvarig för »de tysta zonerna»;
de enligt ovan beräknade temperaturerna bliva i huvudsak
riktiga. En första begränsning av ljudzonen inåt fås följaktligen
därigenom, att det eller de tillhörande ^-värdena fordra högre
övertemperatur i högre luftlager, än den som vid tillfället ifråga
verkligen finnes där. Strålen vänder då ej. En andra begränsning
inåt fås genom ljudets snabba absorption i tunn luft; en stråle,
som genom relativt liten zenitvinkel vid ljudkällan tvingas högre
än c:a 55 km, dämpas ut redan på ett par kilometers väg
däruppe, och återvänder ej, ens om den blivit parallell med
jordytan. Denna dämpning — som är omärklig vid normalt tryck,
och är proportionell mot ljudfrekvensens kvadrat och omvänt
proportionell mot lufttrycket — medför att det från högre
atmosfären återvändande ljudet alltid är dovt (de högre
frekvenserna ha dämpats ut) och ofta t. o. m. ligger under den mänskliga
hörbarhetsfrekvensen. Från större säkert konstaterad höjd än
55 km har man ej heller hört ljudet från exploderande meteorer.
Om sålunda ljudabsorptionen hindrar ljudmätningarna att
nå över en viss höjd, förenklar den i gengäld deras diskussion
därigenom, att den del av atmosfären, som ligger över 55 km,
härvid icke får inblandas. På så låg höjd kunna icke gaser som
väte eller helium spela en märkbar roll för luftens
molekylärtäthet; experimenten komma därför så småningom att entydigt ge
lufttemperaturens fördelning vid tryck större än ungefär 0.3 mbar.
Även torde trycket kunna åtkommas genom samtidiga
styrkemätningar på ett par olika frekvenser vid två stationer på olika
avstånd från explosionshärden.
Bland hittillsvarande resultat märkas, att temperaturer på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
