Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radiovågorna som medel till den högre atmosfärens utforskande av fil. dr B. Rolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c:a +30° C och däröver synas sannolika redan på 40 å 45 km:s
höjd och att snabba temperaturändringar (inom 10 minuter) äga
rum i den högre atmosfären, vilket återspeglas genom
understundom stora och snabba växlingar ( + 10s) i fortplantnings
tiderna till den yttre ljudzonen.
Det är emellertid icke blott de »tysta zonernas» problem som
framtvingat antagandet av hög temperatur på 50 km:s höjd eller
Fig. 2. Lineärt avtagande temperatur i de första 10 km från jordytan ger
cykloidiska ljudbanor; isotermicn från 10 till 30 km ger raka Jjudbanor; en
därpå följande stegring till 150° C behöves för att bryta ned en fjudstråle så
nära som 120 km från härden.
redan tidigare. Åtskilliga andra fenomen, framförallt
stjärnskott, skymningsfenomen och norrsken, fordra på stor höjd så
pass stor lufttäthet för sin uppkomst, att man, så länge man
håller fast vid en atmosfär i statisk jämvikt, måste räkna med
lätta eller heta gaser som viktiga beståndsdelar i den ännu
högre atmosfären för att »den barometriska höjdformeln» skall ge
tillräckligt långsamt tryck- och täthetsavtagande med höjden;
gastrycket i atmosfären avtager ju vid passage uppåt med den
passerade luftens vikt. Huru pass värmehärdig ozonen är i den
utspädning, som äger rum ovan 55 km, är icke känt, ej heller
huru dess jämviktstemperatur ändrar sig, när solspektrum
successivt utvidgas inom det ultravioletta gebitet. Vi våga emellertid
— emot Maris’ synnerligen intressanta deduktioner — invända,
att ozonens betydelse som temperaturbestämmande beståndsdel
i atmosfären avtager, här man kommer så högt upp, att
syre-och kväveatomernas direkta absorption av våglängder mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
