Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allvar Gullstrand av prof. H. Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande behandling av den »optiska projektionen», avbildningens
motsvarighet då icke strålförening äger rum.
Till lagarna av första ordningen höra de länge kända
formlerna för konjugerade avstånd och förstoring, i tangential- och
sagittalsnitt å ett brutet elementarknippe, ävensom för
kombinationen av sådana avbildningar (vari sålunda ingå de
vanliga relationerna vid centrerade system). Det förhållandet,
att i samtliga dessa relationer axiala avstånd äro dividerade,
eller kunna divideras med tillhörande mediums
brytningsindex, föranledde Gullstrand att skriva dem som enhetliga
»reducerade längder» och deras reciproka värden som »reducerade
konvergenser», varibland systemets konstant, den reciproka
reducerade andra brännvidden, benämnes dess brytkraft.
Härigenom vinnes stor förenkling och ökad överskådlighet, och
konvergensens måttbegrepp, med »dioptrin» som enhet, erhåller
allmängiltig tillämpning (»Ueber die Bedeutung der Dioptrie», 1899).
Graden av strålförening, längs en viss stråle, angives i
lagarna av andra ordningen med hjälp av »asymmetrivärden», i
allmänhet fyra. I system med ett symmetriplan reduceras de
tilltvenne. Knippets båda kaustiska ytor skäras av
symmetriplanet (vari nämnda stråle antages) i två kurvor, varav den
ena har symmetriplanets strålar till tangenter. Denna linjes
krökningsradie, i strålens beröringspunkt, är knippets »direkta
asymmetrivärde». Om från strålens snittpunkt med den andra
linjen (som tillika är motsvarande kaustiska ytas kant)
dennas normal dragés till nyssnämnda krökningsradie, så avskär
den å krökningsradien en viss längd, det »transversala
asymmetrivärdet». Det anastigmätiska knippet med enkel
symmetri utmärkes, å ett skärmplan anbragt i fokalpunkten, av en
pilspetsliknande figur, tvärsnittet av de båda sammanlöpande
kaustiska ytorna.
I lagarna av tredje ordningen uppträda »aberrationsvärden».
Det allmänna astigmatiska knippet med två symmetriplan har
för varje plan två dylika värden, varav endast det »direkta»
har en lättare åskådliggjord definition. Den i en spets å
symmetriaxeln utlöpande brännlinjen har en evoluta, denna sena-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
