Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruppvågor och fasvågor av docent E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Broglie visar, att det med elementarpartikeln förbundna
periodiska fenomenet med den iakttagna frekvensen v1 för den
nyssnämnde betraktaren ständigt synes vara i fas med en våg av
c2
den angivna frekvensen v, som med fashastigheten V = —
fortplantar sig i den riktning, i vilken partikeln rör sig. Denna
våg, som de Broglie tillordnar partikeln, medför ingen energi,
då ju dess fortplantningshastighet är större än ljusets, utan är
blott att beteckna som en »fasvåg», vilken framställer fasen för
det periodiska fenomenet.
De BROGLiE-vågornas, eller materievågornas, dispersionslag
erhålles genom att eliminera v mellan likheterna för deras
frekvens v och för deras fortplantningshastighet (fashastighet)
c2
V = - . varvid erhålles
v
v
där l = — är våglängden. Dispersionen är alltså normal, så
att längre vågor ha större fortplantningshastighet än kortare.
Ur dispersionslagen erhålles materievågörnas grupphastighet V
enligt någon av de ovan angivna formlerna för grupphastigheten,
exempelvis
U - V A dl- V h2 V V\ h2 ] - V ^
Materievågornas grupphastighet överensstämmer alltså med
hastigheten hos den elementarpartikel, vilken vågen tillordnats.
Detta är även ett uttryck för det faktum, att energien fortplantar
sig med grupphastigheten. För en ljuspartikel (»foton») är
sålunda v = V = U == c, och fotonens materievåg kan anses
identisk med ljusvågen.
Enligt nu härskande åsikter rör sig under en viss tid en
grupp materievågor —ett »vågpaket» — i den mån den
Planckska konstanten kan betraktas såsom liten, approximativt enligt
samma mekaniska lagar som en materiell partikel. En
»vågmekanik» med den klassiska mekaniken såsom första approxi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
