Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska isotopundersökningar av fil. lic. G. Stenvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade i = 0, medan de återstående två hade i = 1/2, varvid såväl
komponenternas frekvens som deras inbördes intensitet
tillfredsställande förklarades. Goudsmit har sedan räknat med
tyngdpunkten för komponenternas frekvenser och finner en
frekvensförskjutning mellan isotopernas linjer, som han vill tillskriva
olika elektriska fält för kärnorna.
Emellertid torde man av det ovanstående kunna konstatera,
att experimenten hittills ej lämnat tydligt och avgörande svar
på den viktiga frågan angående isotopkärnornas elektriska fält.
Äro fälten olika (och härför talar åtskilligt), kan man även vänta
olikheter i isotopernas egenskaper i övrigt, t. ex. de kemiska.
Bandspektra. Redan kort tid efter att Heurlinger börjat
tillämpa kvantateorien på bandspektra, påvisade Kratzer och
Loomis isotopeffekten hos HCl:s ultraröda kärnsvängningsband.
Senare har Mulliken utvecklat teorien för isotopeffekten i
bandspektra och konstaterat densamma i de optiska bandspektra
för flera ämnen.
Ett atomslag med isotoperna A1 (massan Mx) och A2 (massan
M2) tankes bilda molekyler med ett annat atomslag B (massan
M). Frekvensen för en spektrallinje för endera molekylen AXB
eller A2B bestämmes enligt den BoHRska relation
Jiv = Eh-E„.........(1)
där Eb är energien för molekylens begynnelsetillstånd och Es
för dess sluttillstånd. Men här sammansättes dessa energibelopp
av flera termer, svarande till molekylens olika rörelsemöjligheter
(frihetsgrader). Vi ha ljuselektronens rörelse kring den
gemensamma tyngdpunkten (energien Eel), kärnornas svängningar
längs sammanbindningslinjen (Esv), rotationsrörelsen kring en
axel vinkelrät mot sammanbindningslinjen (Erot), samt slutligen
växelverkan mellan dessa olika rörelser. I det vi inräkna den
senare i de förra, kunna vi skriva:
Eb = Eel + Esv + Erot;
och på samma sätt för Es. Vi kunna då också dela upp frekvensen
i motsvarande tre delar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
