Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektronens egensvängningar i förtunnade gaser av fil. dr. S. Benner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökningar med magnetiskt fält ha senare utförts även av
amerikanen Tonks (se nedan).
Hittills ha vi betraktat de elektroner och ioner, som finnas i den
förtunnade gasen, som oberoende av varandra, men om deras
koncentration är stor, är det ej längre tillåtet att bortse från deras
ömsesidiga påverkan. Denna betingar ett särskilt slag av
egensvängningar, som man skulle kunna kalla
rumladdningsegensvängningar. Teoretiskt härleddes denna typ av svängningar, så vitt
jag kunnat finna, först av J. J. Thomson (1928). Följande är ett
enkelt fall härav.
Vi tänka oss en förtunnad gas, som innehåller N elektroner
och N positiva ioner per cm3 (ett »plasma» enligt Langmuirs
terminologi) i rummet mellan två parallella, oändligt utsträckta
plan. Den övriga delen av gasen tänkes ej vara ioniserad.
Förskjutas nu alla elektronerna en liten sträcka f vinkelrätt mot de
nämnda planen, så får man vid det ena ett överskott och vid det
andra ett underskott av elektroner; alltså uppstå på planen
ytladdningar med yttätheten + Neg. Mellan planen uppstår därför
ett elektriskt fält med styrkan knNeg, som tydligen strävar att
återföra elektronerna till deras ursprungliga läge. På det av
planen, i riktning mot vilket elektronerna förskötos, får man nämligen
en negativ ytladdning, som repellerar elektronerna. Den
återförande kraften på varje elektron får styrkan ånNe2g] då den är
proportionell mot avståndet £ till jämviktsläget, äro villkoren för
en egensvängning uppfyllda. Egenfrekvensen blir, då varje
elektrons massa är m,
Tar man hänsyn även till de positiva ionernas rörelse, finner
man, om deras massa betecknas med M,
RUMLADDNINGSEGENSVÄNGNINGAK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
