Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isdannelsen i vore vassdrag av docent O. Devik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
et snelag av tykkelse h cm, med overflatetemperatur ts, kan da
uttrykkes fullstendig som en elektrisk ström gjennem to
motstander som er koblet i serie:
Se=^= = = l*-^f-cal/cm2time . (26)
x x i+i H+th
Her er tykkelsen av et islag, som kan erstatte snelaget h m.h.t.
varmeledning. Vi kalder derfor jfl" + ^ äJ for den -ekvivalente
istykkelse)}. Ved å innfore dette begrep opnar vi, at alle vore
beregninger over istilvekst og varmegjennemgang m. m. også er
gyldige for snedekket is, når istykkelsen H erstattes av den
ekvivalente istykkelse. Fremdeles betyr da l varmeledningsevnen hos
fast is, derimot må man være opmerksom på, at ligning (13) trer
istedenfor (12).
Av de ovenfor angivne tall for varmeledningsevnen hos is og
nyfalden sne ser man, at 1 cm nyfalden sne er ekvivalent med
ca. 75 cm is. Av fig. 6 kan man da avlese, at et isdekke på 10 cm
med 1 cm nysne, altså en ekvivalent istykkelse på 10 -f- 75 = 85
cm, har en relativ varmeström av bare 10—20 % (beroende på
vindhastigheten), d.v.s. i forhold til varmetapet fra åpent
nullgraders vann er det her nedsatt til 1/10 å 1/20.
I hvor höi grad varmetapet nedsettes ved större snetykkelser
vil fremgå av tabel 5 over relativ varmeström, beregnet for
ekvivalent istykkelse 1 000 og 10 000 cm.
Tabel 5.
N
v
tl
Ekvivalent istykkelse
0-10
m/sec
°C
1 000 cm
10 000 cm
0
0
-20
k = 0.016
0.0016
5
- 20
0.008
0.0008
10
0
- 20
0.021
0.0021
5
- 20
0.008
0.0008
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
