Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Energiutbytet mellan gasmolekyler och fasta kroppar av amanuens E. Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan en gas och en yta täckt av ett gasskikt bundet genom en
normal adsorption. 2) Energiutbytet mellan en gas och en yta täckt
av ett adsorptionsskikt bundet genom kemiska krafter
(exemplifierat av de innersta adsorptionsskikten i fallet väte—nickel).
Vi ha nyss för detta fall infört beteckningen modifierad adsorption.
3) Energiutbytet mellan en gas och en obetäckt yta.
ENERGIUTBYTET VID EN GASTÄCKT YTA.
Under 1) inordnas alla de tidigare refererade bestämningarna
som sammanställts i tabell I. Som redan nämnts visar sig
ackomodationskoefficienten växa med gasens molekylvikt, varemot
man ej kan spåra något tydligt inflytande av materialet i väggen,
så länge som väggens yta är att betrakta som fri från
ojämnheter (polerad). Detta sakförhållande står i viss mån i
överenstämmelse med föreställningen om det adsorberade skiktet, enligt
vilken materialet i den underliggande ytan endast bör få sekundär
betydelse.
Det förefaller, som om mekanismen för energiutbytet skulle få
tydas på ungefär följande sätt: av de utifrån infallande
molekylerna reflekteras en bråkdel utan att nå värmejämvikt med väggen.
Dessa molekylers utgångsriktning är i viss men ringa mån beroende
av de infallandes, vilket följer av att ackomodationskoefficienten
för glidning är påvisad men alltid erhållen mycket nära = 1. De
återstående molekylerna adsorberas av väggen och kvarhålles där
en tid (medelvärdet av denna tid tagen över hela den infallande
molekylmängden är Clausings adsorptionstid), varefter de lämna
väggen med en Maxwellsk fördelning svarande mot väggens
temperatur.
Dessa slutsatser styrkas av ett arbete av van Wijk (1932), som i
princip helt avviker från de mätningar för vilka tidigare
redogjorts och vilka ju samtliga ge ackomodationskoefficienten som
ett medelvärde över alla de molekyler som träffa väggen.
Häremot erbjuder sig i det van Wijkska arbetet en möjlighet att
avläsa den ändring den molekylära energifördelningen undergår
vid kollisionen med väggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
