Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar av de ferromagnetiska metallernas fysikaliska egenskaper av prof. G. Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom produkten av den remanenta induktionen (B = \nl)
och. koerzitivkraften. Tidigare användes rena kolstål, för vilka
den nämnda produkten vid lämplig värmebehandling kunde
komma upp i cirka 5 • 105 gauss2. Med de senare införda
volfram- och kromstålen erhöllos värden på denna produkt upp till
cirka 7 • 105. Honda och hans medarbetare funno år 1918 ännu
Fig. 1. Magnetiseringsdiagram.
vida bättre material för detta ändamål i koboltstålen, med vilka
värden upp till 21 • 105 gauss2 erhållits.
Till polskor för elektromagneter är järn med cirka 20 % Co
det bästa materialet. Denna legering har nämligen, efter vad som
först påvisats av Weiss och Preuss, den största hittills uppnådda
mättningsintensiteten, som med cirka 10 % överstiger det rena
järnets.
Som material för elektromagneter inom svagströmstekniken ha
på grund av undersökningar av Arnold och Elmen (1923)
vissa legeringar av järn med nickel’fått en vidsträckt användning
på grund av sin höga begynnelsesuszeptibilitet, d. v. s. en stark
lutning av nollkurvan i fig. 1 mot H-axeln i origo. Mycket använda
legeringar av denna typ äro »permalloy» med cirka 78 % Ni och
»hypernic» med cirka 50 % Ni. I de fall, då man önskar en upp
till höga fältstyrkor konstant suszeptibilitet (rätlinigt förlopp av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
