Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar av de ferromagnetiska metallernas fysikaliska egenskaper av prof. G. Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magnetiseringskurvan i fig. 1 i närheten av origo), användas,
ävenledes på förslag av Elmen, legeringar av »perminvar»-typ
med cirka 45 % Ni, 25 % Co och 30 % Fe.
DEN MAGNETISKA HYSTERESEN.
Medan exempelvis mättningsintensiteten påverkas procentiskt
ganska litet av små föroreningar i de ferromagnetiska metallerna,
äro koerzitivkraft och hysteres ytterst känsliga för minimala
mängder av vissa främmande ämnen. Järnets hysteres påverkas
sålunda starkt av de vanliga föroreningarna C och 0. Däremot
synes förekomsten i järn av sådana ämnen som Ni och Si, vilka
med järnet bilda substitutionsblandkristaller d. v. s. vilkas
atomer ersätta järnatomerna i atomgittret, icke ha någon direkt
inverkan på hysteresen, om också Si indirekt genom sin verkan
på kolet har ett visst inflytande. Utom genom föroreningar kan
hysteresen även ökas genom kallbearbetning.
Allteftersom man lyckats framställa renare järn, har man
också observerat mindre och mindre hysteresförluster.
Nedanstående tabell visar de vid olika tidpunkter laboratoriemässigt
observerade lägsta hysteresförlusterna motsvarande en maximal
induktion av 10,000 Gauss.
Hysteres
erg/cm3
Ewing 1885 Smidesjärn.......... 5,000
Hadfield 1900 Svenskt träkolsjärn..... 2,600
GrUMLiCH 1909 Elektrolytjärn........ 2,000
Yensen 1914 Vakuumsmält elektrolytjärn. . 810
> 1915 Si-haltigt elektrolytjärn, . . . 290
Yensen o. Ziegler 1928 Järn renat för C och O ... 300
Cioffi 1930 Med väte renat järn..... 180
Dessa resultat ha följts av motsvarande framsteg på det
tekniska området om också helt naturligt de tekniska toppresultaten
kommit på betydligt avstånd efter de laboratoriemässiga.
På grund av de gjorda erfarenheterna har man mer och mer
kommit till den uppfattningen, att hysteresen överhuvudtaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
